22/12

dagen före dagen före dopparedagen. jag satte javan. aldrig mer ångest, jag vet jag kan, men nu jävlar ska våra lärare få veta att dom lever och ångra att dom började bråka med mig.
tillbaka i götlaborg och ska dricka öl tredjedagen i rad. det ä la gött. donade en julhörna och pappa j satte upp julstjärnan. gulligullit. julefrid.

17/12

min tröja luktar lustig sen i fredags. men nu jag tittar på bilderna. förvåningen både över att vara med och att inte vara det. e6an.
jag vill äta chokladbolls-smet och tycka att det är sådär gott som man bara gjorde när man var liten och inte fick. laga thai och dona java. det borde vara mer ordning här för att stilla mig. men vi brusar ikapp istället.
men så svara då.

16/12

summera helgen. det blir alltid lite mer spännande, lite mer galet lite mer i största allmänhet med rikard i stan. en lång weekend som började med gin och sen är minnena suddiga men vi har tillsammans fogat ihop allt. r utmanade mig och slutade själv i kallsongerna, resten var vi blekfeta i jeans och strumpor. och kul var det. men så flippade nån och senare fick jag vet på grund av mig. jag vet inte vad det är jag gör som gör det. och jag och tjejer som aldrig går ihop vad är det som gör att det är skillnad. för det här med skillnad har jag funderat på lite länge. vad är det som gör att det är olika jobbigt med tjej kille, vad är det som gör att det alltid insinueras disskuteras stöts blöts och antas. jag utmanar mig själv och alla ni andra att inte göra skilnad. för jag blir lika stött om det är en bruds hand på min röv som en snubbes. vilket osökt tar mig in på gårkvällen då vi var bakisfulla igen dansade på ett för trångt golv igen och det var drama drama runt hörnet. nån klängde på allt och nån blev sur och gick mig till midjan och jag kände mig plötsligt missförståd, elakast, homofobiskt svenssonmessig, och försöket bara vara vänlig men någons rus var för högt och jag fick nog och vi drog.

men idag blev jag glad för vi kom ut fort och jag slapp någon dötidvärdinnemässigunderhållning. för det här är jobbigt. jag är så van vid mitt. och mer glad för vännens bittra skratt gav mig hopp och känslan av sundhet i all din skakiga röst. jag vill inte att du eller någon någonsin ska skämmas nångång för något liknande eller oliknande någonsin.

15/12

kanske må det vara bakisheten som ännu inte botats av fyra DH avsnitt på raket eller så är det bara ledsamt. för jag gillar inte när de nära som inte är så nära alltid inte mår som jag önskar att de gjorde och när det inget finns som jag kan göra.

och igår ville jag sjukt mycket testköra en ny bil. men i vissa fall är det inte bara en gran man kan få på köpet.

12/12

mannen bakom mig i kassan på city gross köpte en pepparkaksgubbe-dräkt. jag funderade just på om det månne var lucia i morgon och nä men se det var det. tänk om man inte skulle sitta och redigera film i tolvtimmar utan bara se lucia-tåg hela dagen?
men igår fick jag 1600 från mitt gamla el-bolag. det var la rolit. sen grät jag efter moulin rouge och ännu mer när jag hörde folk 30 mil bort skratta. men så köpte jag julklapp nummer ett. idag blir det städning och fruktsallad. rafflande.

jag spräckte min läpp i sömnen och den känns väldigt mycket fläskläpp den går upp lite hela tiden och gör ont. tiro är bra, stewe kan ju. jag köpte en timer till min jordglob. nattlampan. godnatt.

10/12

youtube säger mer än ord.

3/12

att det är december har gått mig förbi och inte förän jag skriver dagens datum vet jag om det på riktigt. vinmelankoli eller om det bara är sömnbrist. om det ringer idag tror jag inte att jag svarar. i min egen fågelholk och jag tittar ut allt mer sällan. tomt och tyst. stilla men vad betyder det för mig. och dig. säger allt för ofta jag är så trött för trött orkar inte. men ändå är det tyst och alldeles stilla. stiltje. tomgång på autopilot. saktar jag ner mer och mer tills dess att jag stannar, behöves det egentligen mer fart för att få stiltjen på fall. vi kanske tappade kurs när vi inte längre hade något som var fel och behövdes fixas till, för nu vet jag inte vart jag är på väg längre. jag var glad men stressad och ett sällskap. om det sen blev så som det blir vissa söndagar när det inte varit vi, och igen gapar tomheten stiltjen och tysnaden. trasigt hel. vi leker men jag vet inte vad vi är. världen krymper och jag vet inte var jag är. sjunker in och bort och tappar timmarna. saknar men jag vet inte vad eller vem. nu som vuxen är man sin egna bästis.

21/11

jocke och jag har traskat våra lår och kinder knasterkalla i försök att fota ett decicive moment med malmöbor men utan framgång. eller vi vet inte riktigt hur ett decicive moment ska se ut. ibland tror jag att det bara finns trefyra vettiga människor i hela världen och jag saknar er så mycket. täcke. ds. och tights. så stavas lycka.

20/11

fyra inlägg i november är det bra eller dåligt. bra eller anus. sju kilo lättare. jag ser bara oro och undran i era ögon sväljer och blinkar. allt är bara bra eller hur. jag gick idag. lämnade. gav upp. skulle vilja slänga in handsken. för jag vet inte ens vad jag ska fråga. jag vet bara att jag inte förstår. vi är tillbaka på noll igen och det jag nästan greppade försvan gled ur min hand och är inte samma sak längre. det går för fort och för dåligt och indiern stammar svamlar och avslutar allt med sitt jaaah?. obehag när det inte går att hålla inne längre, när varje timme blir en pina, när varje mening inte verkar ha något med föregående att göra, när din röst ger mig trygghet och jag bara vill krypa in i den och lägga mig på ett säkert ställe så jag slipper tänka mer. för det vore så mycket mer bekvämt om jag slapp varje veckas uppförsbacke i stil med vertikal klippvägg. om någon åtminstone kunde kasta lite rep till mig. en spiksko what ever. bara jag slapp känslan av teflon och vittpappers huvud varje tisdag. nollställd för jag ger snart upp.

jag blir lite glad engeagerad och ledsen. det lyfter mig och jag vet att det tar. eller hoppas ialla fall. jag gillar inte lätta vägar. det gör mig skeptisk och ledsen för det finns inga lätta vägar bara mer bajs. huvudvärken är påtaglig. jag borde försöka med javan men seven känns mer lockande. lite ledighet?

11/11

jag har visst glömt farsdag. men det ordnar sig nog med ett sms om en liten stund. igår var bisarrast på länge. en serie om tre produceras och den sista bilden är inte tagen. j blev obekväm och jag med men magen mjuknade och det var som förr fast utan underläge. och ändå ganska bra, jag har blivit mer av en gås och vi får ju se vad som händer. jag tror du har så mycket på ytan och ingen förväntar sig det, det kanske är vi som är avskärmade distansierade och inte du. jag och mina möten. alltid stel men jag mjuknar och mjuknar mig själv. då blir det mindre dumheter. fast jag vill inte behöva akta mig. för det finns inget att akta sig för. längre.

6/11

6/11

hemma igen och hittar revival cd-skivor på golvet. min och jockes nostalgimedvinkväll. sista mannen på jorden. tåget var som vanligt en halvtimme försenat och systeryster är lite trött på de två små energiknippena. jag var ju helt svettig efter bara en lunch. jag trodde jag var okej och att allt det där småsinta var borta men så kommer det sena nätter och tar över och jag blir någon helt annan som bara vill förstöra förgöra förinta och försvinna. men du bryter igenom och jag bygger upp hårdare starkare men du bryter igenom igen eller så låter jag det rämna för det är egentligen det jag vill fast jag inte kan se det då. kalocain och sömn.

3/11

jag är i göteborg, solenskiner, det bubblar i min mage johan fyllde år igår och jag var hög på socker och tårta och sen lite lagom småfull i en av bröderna hårs säng. somnade sten sömnen och vaknade glad och spelade lite yoshi (tack jocke). jag trodder inte det kunde lagas med det blev helt. idag ska vi gå lite på stan och så ska liza komma hit och det ska vara fint väder och min mössa får stanna hemma. kanske. jag har denna vinter upptäckt alla fördelar med att ha en mösskompatibel frisyr. och det blir en del när jag åker hit men hittils är inget av det magsår utan bara gladabubblor. imorgon ska jag träffa familjen.

fan. jäkla piss. fick ig på min labb för att jag glömde kommentera. BAJS. måste göra om göra rätt. och ta en tenta på tisdag. eh. måste hinna plugga. wäwäwä.

29/10

är något skevt när jocke måste sitta i timmar och förklara för mig och visa mig sin kod när jag försöker lära mig java? är något skevt när jag känner ett stort hat mot dom som ska hålla i lektionerna och att jag hellre enbart hade suttit och läst boken från pärm till pärm än lyssna på den gubbjäveln som ska förklara boken för mig? idag var allt så mycket bajs att jag mest velat ställa mig upp och skrika åt allt och alla att ta sig i sin jävla krage någong gång. web-killen hade problem med tekniken i två timmar och började snacka om att boka om så att den här eftermiddagen skulle bli helt menlös men jag vill inte kasta bort en onsdag som jag behöver så väl till andra uppgifter. så jag satt i en timme till och fick de sista två minuterna veta något vettigt. varför gjorde vi en menlös fulsida när vi har i uppgift att göra en portfolio? varför kan inte de som vill ha hjälp få just hjälp att göra en portfolio. och inte en fuckingjävla lorem ipsum sida? grina över skoluppgifter har jag inte gjort sen fucking 150 poäng fyski b. men nu är det java. och vi ska ha tenta nästa vecka. så jävla mycket hets att jag blir tokig. dom svänger piskan och ger otydliga instruktioner för vad som egentligen ska göras när man träffas av den. det sämsta jag varit med om på länge.

28/10

vintertid och jag tjänade just en timme pluggtid det lättade lite i magen och på axlarna. men det ligger nånting av trasigt i min mage. nånting har gått sönder och vill inte riktigt sättas ihop igen. det kanske är nu tiden läker men jag blir så förtvivlat stressad över att det bara känns så fel. slits och vacklar mellan vad som borde och vill fast kanske inte finns och är. eller så har jag bara hittat en spricka i fasade och pillar på den i förtvivlan över att det ska vara helt och fint men det är ovant med välmålade väggar att jag inte vet om det kan få fortsätta så. till viss del är det skönast att issolera mig och vara mig med mig för att veta vad jag är men det går inte hinns inte det är massor med annat i vägen och jag måste åka iväg för jag varken vill och kan röra upp något nu och jag vet inte vad jag ska ge bort mer av mig.

pappa ringde idag och jag var lite för slö men han kan allt hålla låda ibland däremot orkar jag inte ge så mycket respons som jag skulle vilja för det var filt och återseende av gammal trevlig serie. men jag ska väl hinna slita av mig en bit och träffa honom också innan han åker iväg. och precis just alldeles nyss köpte jag ett mario kart ska bara skaffa en handkontroll till så är min bunker komplett.

27/10

det har gått en vecka nu. men det ligger fortfarande någonslags klump i magen. jag kan inte riktigt sätta fingret på det men det närmade sig när vi pratade om att du sårat mig. jag vet ändå inte om det helt gick fram. det är så konstigt för det var ändå något av en lättnad, om det var för att den här veckan var en av de tuffaste på terminen hittils eller om jag nu får slicka min sår ensam och vara lite själv i mitt huvud. känner mig så elak när jag inte orkar med. orkar med nycker och onormaliteter vill bara iggnorera och då blir det än värre. det är ju nästan bara lungt när det ligger nått allvarlig i luften. jag kan inte sluta tänka ska det vara så här?


jonny cash för högt tidigt på morgonen är lite guld liza jag saknar din soffa, lyxmackor, tét och att se film mitt på dan och till och med dina fisar under filten.

igår var guldkant med sushi ny mössa och du levande på bio. jag trodde inte Roy Anderson kunde göra mig så glad. tyvärr eller kanske inte så såg jag Gökboet sen i sängen ensam. mina galenpannorna i världen gör mig lite ledsen.

åh jag ska nog köpa lyxmacke-material sen. för vi har måsten som egentligen är vill. jag vill plugga java. woho. to do-lista nästa. pussokram till mig.

21/10

argumeterade mig till en härlig fylla (röttvin, vittvin, öl, tequila, passoa, martini?) och har nu tjatat på rikard så vi ska slå ihop våra ömma skallar och käka bakismat. jag saknar lite att vakna bakis och sleten på lizas soffa och dö bakisdöden med dig! jag dog den lite själv i morse. fil i sängen och film. guld.

jag fick pizza jag fick umgänge. sen dog jag och min mage och åkte hem till fosterställning csi och min säng. fick för mig att mitt internet bara heldött i hela sverige, johans funkade inte heller så vi hade en konspirations teori. somnade. dålig idé. vaknade nu, på väg att bli mörkt och jag har ingen jävla aning om vad klockan är hur länge jag sovit eller ens vilken dag det är. frusen svettig förvirrad och lätt panikslagen. övertygad om att en massiv hack-attack har slagit ut minst hela sveriges internez letar jag desperat upp min handsfree och får igång radion på min telefon. bara bajsmusik och sport, inget om den stora konspirationen.

jag orkar inte att vi inte litar på mig.

jag har alltid haft en annledning till att inte tycka om mig själv. antingen back in the days och mobbning och något oförklarligt odefinierat var fel på mig och sen blev jag bara tyst och blyg och svår och okapabel att förstå socialasituationer sen träffade jag på ett gäng nötter som fick behandla mig lite hur som helst och jag var inte bättre än så hur snygg jag än var så var jag till för dom. och jag var konstig och svart och en det. och provocerade i all oändlighet utan att lyckas och det dövades i sin linda. men sen kom alkoholen och svinighet och kontrolllösheten var försvarbar. och i ett treangeldrama var jag hatad och såg ingen annledning till att inte vara det heller att stå för mig var ingen idé och inte ens jag ville göra det. och ett år av svinighet utan regler och oräkneliga regelbrott och det finns ingen annledning att jag ens ska lita på mig själv. men så någonstans. under allt det där som inte är jag så finns det en kärna som jag älskar och avgudar och vårdar ömt och rart. och den kärnan har inget med ovanstående att göra. och jag är så typisk så jag försöker desperat framlägga allt illa med mig för er så ni ska förstå hur jag kan vara så ni vet att jag inte är den lilla mesiga töntiga tysta fula utan att jag är farlig och eftertraktad. även om det är smutskastning av mig själv. men så ser jag er. och er oskylldighet och vithet i jämförelse och allt beror ju på hur man vinklar sig själv. för använder jag rätt salvor och täckkrämer kommer mina blåmärken och ärr inte försvinna men blekna och tillsist inte vara det största av mig. för jag fick en dusch av det smutsigaste som ett slag i min bakfulla själ och jag måste stänga av det för att älska mig själv lite. slicka mina sår och upprepa du är fin du är fin du är fin och du är värd allt av det bästa. för jag vet hur det blir när tillit inte längre finns och inte ens är något med i beräkningen inte ens en parameter. då stänger man av och bort och vägrar att umgås med människor annat än på det ytliga plan där man fortfarande inte har några som helst skylldigheter för någonting. tack liza för att du får mig att må bra.

17/10

efter en faktiskt hel perfekt dag lagom mycket skola lagom mycket umgänge häng fika sneakers och softisch musikisch och rotmos hos rikard så vill jag kasta in handduken nöjd. men jag vill ju vara lika kool som dom andra barnen också och kunna samma saker. men så kan jag inte det och drabbas av nån frustration från helvettet och vill bara dissa allt för all framtid. jag är sjuktnöjd med att vara okreativ så länge jag får klaga med ord och sånt på nått sätt oroar det mig lite nånstans i en lilltå. men godnatt med nya vita och en god bok.

16/10

jag har tråkigt.
aldrig har minuter glidit så långsamt förbi någonsin. bara för att jag väntar på kl 17.20 så jag kan gå och träna innan jag åker hem blir den Aldrig 17.20. det tråkigaste som finns är att vänta. och nej. jag vill inte läsa ännu ett kapitel i Aboute Face som en duktig student.

14/10

du säger jag borde vara mer ödmjuk mot mig själv mer accepterande mot mig och inte hård. att jag är elak men inte mot andra annat än att jag sätter mig över på eller under aldrig lika aldrig på samma nivå. jag är inte samma. samma med dig som med dig och dig. ibland krockar jag med mig själv och tystnar i ett bevakande iaktagande men det flyter bättre och lättare nu än det gjorde då och jag hukar inte lika så som då och nu igen. jag övar och prövar mina steg och tar sådana som trylin staplande och på tå och håller tag och trillar sätter mig på ända men det går bättre av att göra och lära så än bara av att säga och göra höra med ord. men ibland tar orken slut och benen viker sig och det är för mycket för lite för ofta för sällan och det är sorgligt. det är då det skickas sms med inte ska du vara vaken då och ringa så jag hör din röst och gråter bara därför. när det blir tyst och tomt och ensamt på åttonde och det inte är någon att ringa som jag kan ta då då är det skönt att höra liza om att folk faktiskt måste väljas noggrant och att det är viktigt att tillvarata sin mystik och tänka på att det finns dom ett telefonsamtal bort som gillar och tycker om och mer än gärna skulle vara i min omkrets bara det att dom inte är just inom mina trettio mil. jag ska jobba på ödmjukheten, "han har ju lite svårt med den" och jag med.

11/10

det mest spännande idag var dammsugare nästan i arlöv och fika med jocke och där bläddrade jag i people och hittade plötsligt väldigt välbekanta ansikten och bilder och folk jag känner var med och det var förvåning. och så hittade vi en ny butik nkotb och jag trodde nästan det var b men så var det en mer nördig spetig gosse med sånt som inte riktigt är som du fast lite nästan.

jag har en såndär jag vill inte äta mat för jag kan bara inte förmå mig -period. Igen. sist gick vi i blåst från ikea och jag försökte komma på vad jag hade ätit den veckan och blev illamånede och ledsen. och så sitter jag här igen, med fil mackor en barnportion taih med vattnigt ris och mer fil och té i dagens bagage. magknip och yrsel och det kanske går att döva med té om inte annat så får jag sova snart och då försvinner det för nätter är som omstarter. men likväl hur ska jag någonsin kunna må bra när jag bara mår dåligt av att inte äta när jag inte kan äta varför går det bara inte. jag försöker ta efter era bra vanor ta dom och göra dom till mina men hur jag än gör så går det inte och mat är ivägen för hur jag är och mår och vill och gör. nästa det enda som hjälper är om jag inte lagar själv. och hur gör man då när man är själv. och fattig. tränar jag och mår bra så måste jag äta mer och kan jag inte äta så mår jag sämre än någonsin för mina reserver är slut och allt kommer bara göra ont och inget kommer att hända med min fysik eller psykologi. hypnos och proteinpullver kanske. för alla tittar så förfärat på mig när jag säger att jag vill ha sondmat minst fem av veckans sju dagar så kan jag laga två goda mål mat de resterande dagarna och då få njuta på riktigt för nu är det bara ett nödvändigt ont och jag vill inte befatta mig med det alls samtidigt så är jag hungrigare än någonsin. och min mat-issue kan måhända vara mitt största problem just nu näst efter torra diskhänder. locobase och csi. igen som alltid. på fronten intet nytt.

10/10

tiotio och idag började jag lite av ett nytt liv jag tränade och jag läste duktigt på biblioteket med matlåda. nu önskar jag innerst inne att klockan var tio så jag fick gå och lägga mig. det här är första gången i mitt liv som jag känner mig tillfreds med min tillvaro eller någorlunda mesta dels iallafall. förutom när jag börjar sakna närhet och vänliga öron för mycket. men nu har jag fått en dos och jag bör klara mig ett bra tag på den så nu känner jag inget behov av att gå utanför lägenheten för annat än skola träning handla. jag har nog aldrig varit så nöjd med ett så knapphändigt socialliv. eller så är det bara så att jag får det jag behöver och när jag kommer hem till min bubbla och solitäritet så slapnar jag av andas ut sänker axlarna slår på datorn och lever vidare. nöjd och belåten. jag får ha på mig vad jag vill, skita i att sminka mig, fisa och rapa bäst jag orkar, laga den mat jag vill (nödvändigt ont) ligga på sängen och titta på csi timmvis per dag utan dåligt samvete över att jag negligera några relationer eller sörjandes över att inga ha eller bara rastlös. för här finns faktiskt allt jag vill göra på mina 26 kvm har jag allt jag behöver. men ibland. ibland kommer avundsjukan och saknaden, ser två och två och tre som pratar och skrattar och internskämtar för jag saknar liza och mackorna och tét och anna och opretto AMT och all mundiarré och ingrids neuroser och våra fisfilms marathon och bakisheten och hängen. men. det finns ju där när jag kommer tillbaka. och malmö går ingenstans. och jag

9/10

4.50 vad fan gör jag uppe


jag tog mitt teoriprov

8/10

så var jag hemmaborta igen och det var skönt och bara uppvilande att åka bort trettio mil. deth proof musiken är det bästa som hänt mig på ett bra tag skrammliga trummor a la 60-tal är som socker i mina vener. imorgon är viktigt och tidigt. och helgen var den finaste på länge det pirrar i hela mig. vi är inte som alla andra lattepar ialla fall även om vi säker är precis som alla andra egentligen och inte tycker att vi är som alla andra.

7/10

det var ju inte meningen att jag skulle åka hit egentigen men så pysslar sj med auktioner och j jobbar ofördelatigt. så jag äter vindruvor och kör igenom teorin och det är balsam för min själ att det bara är tyst och kravlöst. höstmässiga promenader och offentliga betygelser. balsam.

4/10

jag hoppas vill och tror att vi är klara med vårt projekt nu äntligen. ewa var nöjd, då är jag nöjd också. imorgon kl sju ska jag tradera bjuda på en biljett till göteborg sex timmar senare, så kanske kommer jag upp för en väldigt billig penning. men förvänta inte några stordåd eller sammandrabbningar jag vill nog helst bunkra gå i ide och läsa teori. jag blir onödigt arg och irriterad kanske, eller så är j någon som är bra på att dra i mina trådar. men jag gillar inte när jag ringer pratar och frågar något och bara får mumbojumbo till svar. det vrålar du döljer något för mig. något jag inte får veta. du ljuger. det triggar alla försvarssystem och alla sirener vrålar på högsta jag blir arg och kräver förklaring men får bortförklaringar och mer skitsnack jag vill slåss och dra lans. jag vill straffa. men det blir bara straff på mig.
jag måste slänga mina sopor. diska igen. plocka och städa och packa. min cykel är stulen. en vecka gammal. det suger.
det var en bok jag gillade en gång. jag kom ihåg att den hette något med sju i titeln och idag letade jag en sväng på bokus som jag gjort någon gång per år sen dess att jag inte längre vet var den tog väge. där var den. hon skriver vist en blogg och jag kollade upp den. hon säljer sina böcker så jag mailade. undrar om hon svarar. undrar om vi är lika. hon tar körkort nu. undrar om hon skickar mig en bok.

nu vill jag att det sura arga i magen ska försvinna att nervositeten ska vara över och att du kramar och håller mig ärligt.

2/10

idag var en sån dag då jag borde stannat hemma. det började på bussen och liza jag önskar jag kunde vara hemma och krama dig eller bara ta lite av det jobbiga. så några timmar senare flippar jag vilket jag i och för sig har väntat på i snart en månad. jag pallar inte obefintlig anda. så smutsen kryper i huden jag vill kräkas och jag väntar på att du ska ringa mig så jag får vara ledsen med dig. eller så jag får ta tillbaka allt jag sa att jag blottade allt där att jag nästan grinade. det är något jag inte är bekväm med med mig själv. men uppenbart är att jag inte pallar med hela mig själv jämt annars skulle jag jag inte göra det jag gör, skriva det jag gör här fastän även det här gör mig illamående ibland. nakenheten. jag saknar att vara naken med dig. jag vill diska. jag vill att jag ska vilja äta men det är väl en såndär period igen. när jag skulle åka hem sen så försiktig som jag är när jag inte är på bra humör väntar jag bakom en tjej som frågar busstanten om var nån buss går och när jag ska gå förbi henne och på bussen så stänger chaffören bussdörrarna precis när jag kliver på och klämmer fast mitt knä mellan dörrarna och jag sitter fast. när hon väl öppnar och får loss mig skäller Hon ut mig. för så kan jag ju inte göra när hon stänger, ska du med ska du gå på?!? femman mot kvarby eller !? jag bara kvider fram ett hest ja helt perplex betalar och går och sätter mig. sen dess har jag ordinerat csi. och min pappa ska flytta till norge. jag tycker det är tufft. han har så vitt jag vet aldrig bott utanför kommunen så byter han land i sextioårsåldern. allt är möjligt alltid.

jag saknar.

Jag hittade det här i Camillas skunkdagbok och tja .. jag måste ju.

Gå in på Inkorgen och tryck uppåt två gånger. Vad
står det i det sms:et?
"Emma o Björn åkte till Östra i morse! Ring när du slutat!"
Tryck därefter uppåt 13 gånger. Vem har skickat
det sms:et?
Emmy
Vad står det i sms:et under?
"Najs. Hörs imorn. Känns det bra inför fredag?"
Vem skickade det sms:et?
Fredrik Mkv
Vilka sms gör dig gladast?
De oväntade
Hur många sms har du i inkorgen?
jag tror det är ca 181 det ligger nära fullt och jag orkar inte räkna
Vad står det i ditt 34:e sms?
"inget ämne" (bild på elin)
Nu när du ändå är där mitt i allt.. tryck neråt 5
gånger. Vad står det?
"Godmorgon :) Ska vi säga lördag..? Ha en bra dag! Köss!"
Vad står det i det 15:e mottagna sms:et?
"Har tänkt mkt på dig idag. Hoppas du har det bra! Puss på dig"
Och i det 3:e?
"Tja, tack för idag:) mellan vilken tid är du i skolan i morn?"
Vad står det i ditt mest privata sms?
"Du är den snyggaste jag vet."
Vilket är det gulligaste sms:et du någonsin fått?
"ÄLSKAR DÄJJ!!!"
Vad har du för mobil?
Sony Ericsson

Eftersom jag helst av allt vill vara Camilla så fortsätter jag att leta upp roliga saker i hennes skunk såatte

Which Random Cult Movie Character are you?

I am Donnie, from "Donnie Darko." I'm pretty troubled, yes.
Take this quiz!

1/10

dagen efter tenta och först var det bara jag som skulle disskutera vår rapport och utvärdering med mig själv. sen kom en till men det hjälpte inte. min hals dör varje gång jag sväljer och det blev hm i stället. behålla?

30/9

I've seen things you people wouldn't believe. Attack ships on fire off the shoulder of Orion. I watched C-beams glitter in the dark near the Tannhauser gate. All those moments will be lost in time, like tears in rain. Time to die.
rutger hauer i regn och jag har lämnat in min hemtenta hela nio timmar i förväg. här får man pizzasallad i påse så malmö ingår visst i pizzasallad land. sov gott.

28/9

vi är lika säger dom, jag ser det.
men det kanske låter konstigt men det gör lite ont i magen att titta in i hennes blå och bara se att vi kan tänkas tänka på liknande sätt och bara att veta att vi har visa faktorer som liknar varandra gör att det knyter sig och jag vill bara rädda och hoppas att det inte blir riktig lika jobbigt.

28/9

jag pysslar bara med frukostporr

27/9

fuckingsvinförkyld. det gör ont i mitt ansikte och jag knarkar te litervis. mamma var världensötaste och riktigt nästan skrek HEEEEJ när jag ringde henne på jobbet, sen babblade jag i typ tjugominuter och hon vill komma ner och hälsa på mig så jag ska hitta ett b&b åt henne för det finns inte mycket till övernattning i min lägenhet. insåg att jag har skjutit upp mitt teoriprov i snart två månader men nu har jag en tid bokad som faktiskt kan funka 8.30 i helsingborg inte nu på måndag och jag tänker inte säga när men jag måste visst åka kl sju här ifrån så när jag är lite friskare ska jag skriva in mig igen på en körskola och sen ska det jävlakortet bara tas. jag ville börja träna den här veckan men så kom min snorighet och svullna hals och satte ett ordentligt p. jag kanske ska vänta lite tills dess att det inte går alls att cykla i stan? för nu är jag har cykel och mitt månadskort snart går ut kan jag ju börja spara busspengar istället. men jag vet inte jag saknar det där gymandet lite för mycket. solen in genom mina fönster malmös väder är bra för mitt psyke en del säger det regnar här men göteborg är ack så mycket gråare, hittils iaf. kanske en cykeltur men mest säng och böcker idag.


18:53
städat och organiserat och slängtskräp och sett csi och diskat och plockat och varit lite av en inverterad naturkatastrof anna inspirerad och pluggat och cyklat och handlat och nu vet jag när alla svennebananer handlar på cittygross. NU. precis just nu från klockan sex och fram till typ sju halv åtta så är dom där, fyller sina vagnar så jääävla mycket, köerna är enorma, tjocka barn springer och skriker mamma och glass alla tittar misstänksamt på min lilla korg och man skulle ju kunna tänka sig att herr och fru svensson skulle vara så snälla och släppa före en med fem varor men icke nåväl cittygross hellre efter solnedgången alltså.

26/9

jag är lipig och snorig och svullen i halsen, nostalgisk och självömkande. igår saknade jag min familj idag saknar jag alla. alla är långt borta och istället för mig som fel är det distansen. jag saknar telefonsamtal jag saknar mail jag saknar sms. jag vill veta vad ni gör vad ni känner vad som händer med er. jag vet jag kan väl vara den som ringer mailar smsar men jag ömkar mig i att jag vill veta att jag saknas. jag vill att ni ska ringa om ni åker till norge och polcirkeln pappa, jag vill veta om tyra och elin tar flera steg, jag vill veta vad mamma och stewe åt till middag och hur gudomligt gott det var. hur det ser ut i era lägenheter, hur det går med alla jobb alla skolor. jag kanske måste bli bättre på att ringa. men jag är lipig och självömkande och skyller på att jag snart även är mensig och dessutom sjuk med hemtentastressen ovanpå. tack peter för alla komentarer. jag tänker fortsätta lyssna på e6an och låta itunes shuffla mitt humör till rätta. kanske läsa nån bok i sängen och försöka dämpa svulnaden med varmavätskor. för på lördag ska vi nog slå klackarna i stan. första gången själv. jag är lipig och en needy girl friend.

johan och liza sa åt mig att chips, dipp och film var det enda botemedlet helt oberoende av varandra, det kan hända att dom är dom smartaste personerna i världen och att avalanches frontier psychiatrist är den bästa låten och att prem är typ två min från mig med min nya sköna hoj så nu ska jag se good bye lenin och frossa i salt fett och morot. lugnet infann sig tack. det är okej att vara needy och säga det.

25/9

är förkyld, mesförkyld trött och seg och har en för livlig fantasi som gör att jag vaknar minst fem gånger efter klockan sju med svaga minnen av bissarra drömmar om varandra. i morse var jag gravid asglad och sen panikslagen auzwitch-fånge på genomresa till en tant som bjöd på te-party och kakor med akrobater, i helgen övergav, hånade peter, johan och min pappa mig på enad front, kastade ut mig naken i regningt betongfabriksområde. och varje gång vaknar jag genomsvettig och med lätt panik. i söndags tror jag det var fick johan trösta mig och jag vågade inte somna om.

jag och liza åt 14 sushi bitar var. alltså fjorton! jag har alldrig ätit så många bitar på en gång. men satan vad gott det var. det är lustigt att vara i göteborg, det är inte mitt hem men jag hittar där. i mitt hem hittar jag inte. fast nu har jag skaffat cykel och får hoppas på mer fina dagar som inte är som idag. det är varken svårt eller långt att cykla hit hem. så nu ska jag hitta jag har ändå leet path finding skillz och ett lokalsinne i klass med att pappa ändå är min pappa. min hals är svullen och jag får nog inte träna för mig själv idag. får se om jag strukturerar mig in till biblioteket eller blir kvar här med min ToDo lista.

24/9

jag har disk och ingen frulle igen men popcorn och sojakorv och te. det var jobbigare än någonsin att lämna göteborg och stress och söndagar och jag vet inte vem jag eller vi är. varje gång vi ses måste jag hitta mig i oss igen och mig och dig och något form av vi. och jag lever som med någon slags overhead-plast över mig. vågar jag inte känna, kan jag inte, du säger jag vet hur man stänger av för jag känner för mycket. att gråta ska vara mitt sätt att bli lycklig. jag har aldrig gråtit så mycket som nu. jag har aldrig mått så bra som nu. alla spår jag lämnar och lämnar över teh internetz och jag kan spåra mig själv och känner vad jag kände då på samma sätt i magen igen och det är inte alls samma sak det är inte ens i gråskala. jag kanske lever i rgb nu. jag kanske lever nu. vad är livet om inte bara det som finns i mitt huvud. vad händer om det inte överensstämmer?

21/7

det är inte kul att åka tåg längre. konduktörens "någon hamnade visst framför tåget i burlöv" och det högg i magen. tack och lov att det inte var framför det tåget jag åkte men tanter gnällde ändå i varberg över att De minsan höll på att frysa ihjäl. men någon hamnade visst framför tåget i burlöv och jag ville kräkas. det var över lika fort som det kom men det var där.

och någon dog.

21/9

nu tar jag strax sj mot göteborg det händer alltid nått här nere som gör att jag blir lite lite moloken av att lämna stan. men det är jag och mina jag vill inte missa någonting grejer. för det skulle vara ännu hemskare att missa hångel och kött och anna och sushi och liza och the ett års twinz. så jag dricker mitt te och drar mitt lilla pick och pack en laddad ipod the killers till tåget och så ses vi när vi ses.

19/9

anna minns du?

http://soebogaard.dynamicweb.dk/Default.asp?ID=92

19/9

det börjar kännas riktigt bra nu. äntligen idag så lossnade vår grupp kändes det som. lunchade med rikard igår och lite rundvandrande på vägar jag inte skulle ha hittat annars. fått två böcker nu och det kanske är dags att börja bli duktig. hemtentan närmar sig. jag har egentligen inget att säga idag. det råkar ju vara så att världen är så liten att en person som gick samma kurs som jag kommer från ljungkile och råkar känna johan. han la upp en bild från deras student 03 jag vill bara hålla dig nära och säga hur bra allt kommer bli. samma ögon samma rynka allt annat så olikt.
gissa vem.

19/9

1. Put your music player on shuffle
2. Press forward for each question
3. Use the song title as the answer to the question even if it doesn't make sense

Will it be ok?
Some velvet morning
How are you feeling today?
Contagious
How do your friends see you?
Cha cha
Will you get married?
Where does the good go
What is your best friend's theme song?
Tiger, my friend
What is the story of your life?
Highlands
What was high school like?
Sweet head
How can you get ahead in life?
Cap back
What is the best thing about your friends?
Slow jamz
What is tonight going to be like?
Waking the witch
What is in store for the remainder of this weekend?
Cymbal rush
What song describes you?
New object (Edit)
To describe your grandparents?
Re:Agents
How is your life going?
Rabbit furcoat
What song will they play at your funeral?
This moment
How does the world see you?
A brief moment of clarity
Will you have a happy life?
Compute
What do your friends really think of you?
The boxer
Do people secretly lust after you?
Eclips
How can I make myself happy?
Crying
What should you do with your life?
Tricky kid
Will you ever have children?
Moonhead

16/7

det finns folk som är så rätt att dom skrämmer mig.

13/9

jag försökte förmedla något till mig själv

13/9

idag har jag; vaknat för tidigt, kände mig snygg på väg till skolan, där ville jag bajsa på allt och alla lackade totalt, fick hybris, kunde inte äta min lunch, dissade, åkte till ikea, köpte dyra rullgardiner, gick hem i solen och ville grina, fantiserade om sibylla men mådde illa ändå, fick bon på posten, åt två hällsosamma mackor med krasse, surfade för mycket, doserade två timmar csi, gick till rosengårds centrum och city gross, köpte skruv och pyttipanna vegvarianten, drömde om rödkål, hamnade i den segaste kön, fes precis brevid en gubbe och en unge, åt pytten och rödbetorna surfade för mycket, började sen med att skruva upp rullgardiner. Lättare sagt än gjort, svettades, skakade händer, skrek, dunkade händer i betongen, slängde skruvmejsel, tog ut aggresioner på johan, kände mig hjälplös liten och oduglig onödig som en insekt man kan trampa på utan att bry sig varför ska allt bara bli så mycket jobbigare varför ska jag behöva ha hjälp av dig och dig och er jag inte känner. grinar och spottar och fräser vill dö och kasta mig ut för fönstret för det gör ändå ingen skillnad.
jag ska nog ge tyra och elin varsin skruvdragare/slagborr allmänt verktygskitt nångång när dom fyller år.

2/9

efter trettio mil känns allt som gör ont i magen långt borta här är ändå allt möjligt. solskenet igår och på väg från misslyckade ikea, träffade vi en japan som ivrigt plockade päron och gav, mitt i exklusiva villakvarter fem minuter från betongens högborg där jag bor bland fåglarna på åttonde. efter fettigpizza och betongmissär a la rosengård centrum gick jag loss och började packa upp, bord monterades och kökets alla kassar försvann. än sålänge har jag inga eluttag i köket, en ytterdörr som väger multum står lutad mot en vägg alla kartonger är ouppackade men jag har bord stolar och en säng på benen.
drack öl på möllan med rikard och hans crew blev full på en storstark och missade sista 35an gjorde en helomvändning med en buss och rusade sen till en annan. rikard berättade att vissa taxibolag tydligen enbart kostar 60pix vilket låter lovande på helgernas kvällar för överfallsvåldtäcktsvägen från rosengårds betongcentrum var inte mysig trots att vi var två. hoppade säkert en halvmeter och mosade johans hand när dom sprängde för citytunneln, iaf var det det vi övertygade varandra att dom gjorde.
glädjen över nystad ny natt nya människor nya möjligheter vill inte till sig. ler vart jag går och åker bubblar i magen över förväntan. mitt lyxproblem i att få välja vad jag ska läsa i tre år vad missar jag om jag väljer än det ena än det andra. interaktionsdesign med människa maskin estetik i fokus eller design och visuellkommunikatin med den klassiska grafiska fokuset på design och typsnitt och konsten. pappa röstar på konsten jag lutar åt det andra men imorgon ska jag haffa lärare och suga info tills jag spricker. Idag; rikard och de stora kedjorna, jag behöver sybehör och en damsugare.
jag saknar er ni borde vara här men jag är gladare än någonsin och jag vet att det här kommer bli bra. Aldrig har så lite ångest frodats i min mage. happy as a dead pig in the sun

30/8

vi ses i malmö nu åker jag eller snart i alla fall. mammas auktoritet och organisering hjälpte ordentligt för att få ordning i kaoset igår och hon ska städa också så idag slipper jag leka med ettår gamla dammråttor. det återstår bara för mig att vänta in bärhjälp skjuts och att klockan blir åtta så jag kan köpa lite frukost. om trettio mil är mitt nya hem swebus express kostar 175 en resa anytime pussochhej.

28/8

till liza och charlottehåll käften orkesten och tillåt mig

28/8

näst sista dagen i göteborg i regionen. ont i magen vid vägarbeten och gråten i halsen hunger och panik och tystnaden som bara kan uppstå i föräldrar barn relationen jag kan inte prata då i alla fall inte när jag är spänd så det blir träningsvärk och trötta lår. händer svarta av trycksvärta och mina kartonger än fulla det kanske inte är så mycket kvar men det är en del för att alstra stress. malmö kommer ändå att bli ganska grymt antagligen men paniken i att inte vara trollkarlen merlin utan en skjöldpadda med enormt stort skal. fadern säger att jag min körning ändå är bra
och lyckas läsa mig förvånande väl men han har väl trettio års erfarenhet av se och läsa elever och märker väl när vithet i mitt ansikte svett på ryggen och hög puls ökar i takt med lastbilar kurvor och gamla 70-vägar. backa och parkera fram tillbaka fram till baka fram tillbaka och igen och igen i jörlanda och tillsist vet jag hur jag matchar bil hjul och linje utan att krossa andra bilar. världens minsta bitmärke runt min tumme och tyra var skadeglad mina tår utsatta för dreggel och elin har en tunga i klass med hans i kiss. hattigheten och att ha hittat ett hem för följande tre år när det är till jul min värld högst sträcker sig. tack och lov kommer lena kinder att med buss besöka mig redan nu i helgen. som valium och balsam och bomull. le åt mig.

27/8

en gång i tiden var dagens projekt att gå till apoteket, kunde även vara projektet för den veckan, den här veckan ska jag intensivköra landsväg med pappa och packa ihop mitt liv och ta det till malmö. ingenting känns verkligt. hur mycket jag än stoppar i lådor så finns det fortfarande så mycket kvar att jag inte vet var jag ska ta vägen. jag körde i 90 nästan hundra idag. det har jag aldrig gjort innan och pappa märkte att jag var spänd och stel. jag ville helts grina när vi mötte bussar i kurvor i 70 eller breda lastbilar. men jag tog oss till laxbutiken i ljungkile och tillbaka. imorgon ska vi nog dra en liten repa till jag vet att det är mycket körning i mitt huvud nu. men det är faktiskt det största jag lärt mig sen jag gick i gymnasiet och räknade med imagenära tal och då förstog ingen vad jag pratade om.

liza är i ume nu och alla jag såg i fredags kanske jag inte ser igen på väldigt länge men det var otroligt roligt att ha alla olika kretsar i samma rum, min lägenhet och så mycket folk har det aldrig varit här tidigare. dessutom var jag lugn. lugn. om jag oväntat dog nu skulle liza få min kamera, jag vill lära mig longboard och att dj:a i malmö. jag och rickard ska bli dj-duo eller hur?

22/8

lite ångest nu, vi har varianterna; flyttångest, körångest, packningsångest, framtidsångest, kontrollbesiktningsångest, teoriprovsångest osv. har fått hem min dator så det är lättare att skuta upp det där packandet och städandet. vet faktiskt inte var jag ska börja.
jag och liza drack vin, såg garden state och pratade igår. det mest skrämmande med att flytta är den ofrivilliga ensamheten. den man inte väljer skälv, den som mångt om mycket hägrade förra sommaren. (det är vist inte längre än så det känns som om det borde ha förflutit två somrar här). lite är det den konstiga känslan av att kanske aldrig igen träffa vissa människor. nummer som ändras och flyttas och vanor som inte är som tidigare och mönster som plötsligt försvinner. och allt man inte hinner med på en helgvisit. men jag ska terrorisera era soffor. och ni får terrorisera min.

16/8

jag har fått en lägenhet nu.
jag är inte hemslös längre jag har inte ont i magen längre ingen klump i halsen nu äntligen känns det som om det faktiskt ska kunna gå. för även om jag nu inte kommer in så kan jag nog högst troligt byta program väl där. och anna ska också precis nu flytta och emmy har nog just gjort det eller ska också den här veckan tyvärr så drar ingrid snart och maria också tack och lov för dom som är kvar här så jag får komma hem ibland och sova på soffor och extrasängar ifall jag får panikartad saknad av er och göteborg.
jävlar nu bär det av. det stora klivet ska tas.

14/8

idag ska jag göra mig lycklig med mat. jag ska äta pizza med johan snart för jag har fått lite pengar av mamma och idag blev en såndär dag då jag sitter med gråten i halsen och solen inte skiner ikapp med något humör alls då diskberget är oöverstigbart och röran och smulorna och dammet är det enda jag vadar i och det som om jag orkade få undan det skulle få mig att må bra utan att behöva knarka mat. trots att körlektionen gick nästan jättebra trots att jag komigenom ett antal prov trots att dom tycker att jag är duktig och diciplinerad. hur kommer det sig egentligen att jag aldrig känner, kanske inte kan känna att jag är duktig. har jag duktigflickasyndromet? eller är det bara så att det bara är femtondagar kvar tills dess att en ninni ska bo här istället för jag, att jag inte har några skyddstrådar utlagda för hösten att jag inte vet vad jag ska göra eller om jag ens vill det att jag inte klarar av alla dessa stora bollar samtidigt. hur ofta ska någon eventuellt flytta och börja på nått nytt i en helt ny stad utan att ens ha någonstans att bo samtidigt som man ska ta körkort (hey alla är typ 18 när dom gör sånt) jag gillar inte riktigt de här stora dommedags känslorna mina gigantiska jongleringsbollar medför. jag måste höja och lyssna hårdare på the killers bara jättemycket sug av iväg i magen känsla.

Nobody ever had a dream round here,
but I don't really mind that it's starting to get to me
Nobody ever pulls the seams round here,
but I don't really mind that it's starting to get to me

I've got this energy beneath my feet
like something underground's gonna come up and carry me,
I've got this sentimental heart that beats
but I don't really mind that it's starting to get to me now

Why do you waste my time?
Is the answer to the question on your mind
And I'm sick of all my judges
so scared of what they'll find
But I know that I can make it
As long as somebody takes me home,
every now and then...

Well have you ever seen the lights?
Have you ever seen the lights?

I took a shuttle on a shockwave ride
where people on the pen pull the trigger for accolades
I took a bullet and I looked inside it
Running through my veins an American masquerade

I still remenber grandma Dixie's wake
I've never really known anybody to die before
Red white and blue upon a birthday cake
My brother, he was born on the fourth of the July...and that's all

Why do you waste my time?
Is the answer to the question on your mind
And I'm sick of all my judges
they're so scared of letting me shine
But I know that I can make it
As long as somebody takes me home
Wooooooo!
(every now and then)
(every now and then)

You know I see London, I see Sam's Town
holds my hand and let's my hair down
Rolls that world right off my shoulder
I see London, I see Sam's Town now

11/8

då var det över då. gå upp klockan sex behöver jag inte se svettiga band i blöt slottskogen får jag inte bära plastigtäckligtotympligt armand inte heller. förbannat bra gårkväll. från regina var det bara uppåt, regnet kom när hon spelade November rain och det kunde inte bli finare trots allt. sen juliett and the licks natural born killers bruden och säkert. inte så många kanske men svettigt och vegburgare och sen ösregn igen och därefter ett gammalt återseende av skjulet vid kajen som engång var mitt arbete tyvärr luktar det likadant och jag ryggade när jag gick in. hittade jennie som vart första besökare och tappade bort alla andra. elektrohiphopen föll kanske inte alla lika mycket på läppen som på min så satans vad vi svettades. njutningen som kommer av att få skölja av och bort klibbigheten. en tokiggalenkram på järntorget och lyckan av alla närakärasötasnälla alla jag bara inte förstår att jag kanske inte kommer vara lika nära snart. kanske. träffade han och han och det är lite skumt och med dig och jag använder din ytlighet mot dig för vi vet ju båda kom igen att det inte ska vara så. men det var det som var grejen. kommer jag inte åt det under ytan så slår jag mig tills jag blöder och första sista akter för igår påminnde så mycket om allt då. för jag vill inte veta vad du heter jag undrar vad du tar i centimeter

7/8

på något sätt är det ändå väldigt trevligt att vara vaken klockan sex.

6/8

konstigtskönt att vara vaken i flera timmar och när man väl vinklar upp persiennerna så ser solen så där ny och skönt sensomrig ut som den bara gör fina augustimornar.
jag går nog inte ihop. för jag kan vara vaken sent och ändå tycka om att vakna tidigt. jag gillar däremot inte mitt på dagen. där runt femsnåret vill jag helst sova. som igår. somnade på fläcken. la mig på johans säng sur och irriteratledsen tittade tyst på när han hängde upp gardiner och pimpade loss sen slocknade jag. minns att jag mumlat lite uppmuntrande om gardinerna och konstaterat själv att jag somnat varpå jag somnat om igen. jag sover ju bara mitt på dagarna när jag är sjuk. vist är min hals svullen och det är inte bekvämt att svälja men sjuk kan jag inte kalla mig. kallar mig iof bara sjuk när det finns feber om hörnet. så kanske kanske kan man skylla lite allt det här grumlet och smolket för hormoner och stress? och ett imunförsvar som går ner på noll så fort min stressnivå ligger över normalt. sen vad som är normalt har jag å andra sidan inget grepp om. referenspunkter som inte finns. ordet lagom som alla svenskar gillar men som jag inte hittar nivån på. i morgon ska jag köra bil. idag tänkte jag knäcka en pärm. segar till mig som vanligt när det väl gäller. vet att jag kan bara jag sätter mig på 6an och åker iväg. men vägen till 6an kan man alltid sinka lite. jag vill ha fint väder nu. på torsdag börjar min två veckors semester som jag nästan tar mig råd att ta. på torsdag kommer antagningsbeskeden. på torsdag börjar way out west lite grann.
nä duscha lite först sen så jävlar.

5/8

jag är hemma och lyssnar på klockans tickande och arabsången från föreningen utanför mitt fönster för jag måste skaffa mig en tidig dygnsrythm så jag orkar köra bil kl 7.15 den närmsta veckan. det är smärtsamt tidigt och inser precis att det var osedvanligt korkat att svälja ner en pyttekopp kaffe för någon timme sen som iof var väldigt god spec tillsammans med johans mammas äpplekaka och så hundarna förstås. förstog aldrig varför de var tvugna att hållas inne i ett rum borta från mig när hundar som är nått av de få saker som får mig genuint glad och lugn och varm i magen när allt är sådär för att dom vet och fattar att allt är sådär och därför nosar lite extra på en och lägger huvudet iknät och tittar storögt in i ens egna gröna.

jag vill inte vara med folk. ta inte illa upp för jag tycker om er så. men jag är bara otrevlig och vill grina hela tiden så ni vill inte vara med mig ändå. (och bli inte oroliga). vill slippa sms innehållande enbart "?" dock, för att jag inte dyker upp på en fest. vill inte få dåligt samvete för att jag inte orkar gå och vara ytlig le artigt och ställa dumma frågor bara för att det ska vara så och vara dekorativ och synas på just er fest för att ni frågat mig trots att vi ändå aldrig pratar trots att vi inte har något gemensamt trots att ni eller jag inte orkar bry oss. för vi känner ändå inte varandra.
men kanske är det bara så att rädslan för att ha människor nära nu är så stor för jag ska väl ändå inte vara kvar här så länge till och rädslan för att behöva er när ni inte är nära mig är för stor så för att gardera mig ser jag till att skärma bort er redan nu. hjälp mig inte med det ok?
jobbat min sista lördag nu men det är ändå inte mindre ångest för nu börjar jag undra vad ska jag egentligen göra de närmsta två veckorna innan någon eventuell skola börjar. jag ska iof köra en jävla massa bil söka ännu en jävla massa lägenheter och förhoppningsvis hångla en jävla massa och kanske förhoppningsvis våga börja packa. men jag vet inte rikard får jag sova på din soffa om det skiter sig?
så less på att jag är less på allt jag egentligen tycker om med dig. men att jag ändå finner allt så irriterande så upprörande vansinnes framkallande det är i så få sekunder nu jag känner allt det där jag kände för några veckor sen helatiden. blir ledsen av att det inte känns så nu. blir ledsen av att bli ledsen. en otroligt vettig rundgång.
ska bedöva myggbett titta på sommarhimlen och försöka sova. kanske kanske ringer telefonen sen. kanske kanske kanske hittar jag hud.

30/7

wääää man ska inte ropa hej för jag var en av sju som erbjudits lägenheterna. på femte och sjunde plats. bajs. men jag har bara två veckor jobb kvar samt en solig lugn dag idag. jag hatar serviceyrken. jag skulle hjärtansgärna köra truck eller nått i stället för att le och svara artigt på frågor.

jag och liza ska diskutera livets små och stora element, dricka vin och äta ost och kex på onsdag. det kallas guldkant på tillvaron.

27/7

det ser ut som om allting ordnar sig. jag har fått erbjudande om två lägenheter i malmö nu. så nu händer det på riktigt.

to do:
-ringa sgs (få dem att infoga meddelande om att tidigare inflyttning är möjlig i min lgh)
- maila göteborgs energi och säga upp min el
- påbörja mina körlektioner och läsa teorin nununu
- way out west med mariaannaliza och massamassa fler
- fixa packlådor
- packa
- Flytta.

25/7

ibland känns ingenting ingentin alls och ibland känns allt för mycket.
en spegling av mina händer i spårvagnsfönstret och känslan då pekfinger möter tumme gör att jag biter mig i läppen och sväljer hårthårt. jag hinner inte med när uppsägningsbrev kommer och avtal ska sägas upp och nya måste sökas och jag måste ringa och skriva och maila och ringa igen och skälla för att det är så svårt att få reda på något och säkra något alls. för nu ska jag hinna börja ta körkort och helst hinna såpass klar innan jag ska till malmö om jag nu kommer in men det borde jag ju för katten som första reserv fast man är ju inte helt säker. jag vill bara att jag ska ha tid och hinna göra allt det jag måste en sak i taget och avsluta helt innan jag måste dra igång nästa ordnande. samtidigt så gör det mig livrädd att jag ska flytta för ni kommer komma så långt bort. och du med de lenaste av kinder och finaste av leenden kommer också vara så långt ifrån. men ändå kanske är det bra. kanske kommer jag inte sakna dig och er och staden så mycke att det gör ont. kanske har jag nog med kärlek åt två städer åt fler vänner fler människor. samtidigt är jag rädd för den. den där kärleken. kan man ha för mycket av den?

20/7

ännu en dag på jobbet. varit här i en halvtimme och checkat bilddagboken samt facebook och konstaterat tråkigt tråkigt tråkigt tråkigt. övningskört med mamma två gånger och det är hur kul som helst att köra runt runt på tvåans växel i knappa 20 km/h på större parkeringar och grusplättar. jag vill köra på rikigt nu nu nu lyfte luren för att slå nummret till bilskolan och beställa körtider så sveper blicken över pappret och jag ser att dom stänger 12 på fredagar. alltid när jag ska göra de där viktiga samtalen så skjuter jag upp det och så blir det helg och stängt och irriterad. men ändå är det inget som gets to me. för solen skiner och ni är rara.

för utan dig och dig och dig hade jag inte varit som jag är och jag hade inte förstått det jag gör och jag hade inte känt som jag gör för dig och dig och dig. och du och du och du är det bästa som någonsin har hänt mig. för jag tänker inte skriva namn men ni som nästlat er in i mig är så många att det ibland blir överväldigande men ni borde veta vilka ni är för ni läser här garanterat sen är det flera som säkert inte gör det men som finns där så innästlade med så många stygn att de aldrig kommer att gå ur. för det är inte ens något jag vill. för ni görgjorde mig till den jag ärblir.

14/7

sjuk. så ovärt förkyld med tryckande bihålor och svidande hals precis den helgen då jag måste jobba tjugo dagar i sträck. gothia ska komma i morgon men idag kommer folk från bergen och jag ör snorig halssvidande och virrig som bara jag blir när jag är förkyld mitt i juli dessutom. förra året fick jag öroninflammation vill jag minnas, börjat dra på mig en mängd ovärda småbarnssjukdommar helt utan anledning som de enda småbarnen jag känner slipper, tack och lov för deras föräldrar. ändå lustigt hur två så små glada köttklumpar kan få en så glad som man dessutom saknar ibland trots att dom luktar av spya. och du fick träffa dem och hela resten också så nu är varenda med blodsband tillllhörande männsika presenterad. utan nervositet och klavertramp, planering och fina middagar ivägen. utan sådär som det ska vara. vardagligt.

grillpoolparymedbastu och partiell gymnasiereunion hos ingrid. är med mer nu i dag än vad jag var då och man kände varandra då men på det där sättet att man vet vem det är vad dom heter (både för och efternamn) men man vet inte hur de är eller hur du är, varför du gör det du gör eller hur du egentligen funkar, så som det blir i klasser där klickarna är stabila. och de flesta verkar ändå mest förvånade över hur jag är vad jag gör hur jag funkar hur jag ser ut nu. Nu. Utan tråksvartakläder, tråkblondt hår i en tråkig längd och allmänt tråkig och tyst. och då är det skönt att ha anna och ingrid och bara spela donky kong när det sociala känns allt för meningslös och uttråkande eller utmattande, fastän vi pratade lite om att ta kontakt och vara intresserad så är jag ju inte det alls, vi brydde oss inte om varandra då och gör det knapt längre, konstigt nog så är det väl kanske lite mer nu ändå. lite mer nyfikenhet.

anna och jag var emo-trötta på peters inflyttningsfest min begynnande förkylning och tidigare nattens sömnbrist tog ut sin rätt och jag hade bara en trappa ner till min säng vilken var inbjudande och jag märkte inte ens när du kom och la dig. men igen hemmafest grejen och folk man nästan känner igen och nästan har pratat med och så de som man känner men ändå inte hinner prata med för det var för mycket folk på liten yta. men rickard, rara rickard som är i malmö dit jag nog med största sannolikhet ska kramar mig och vi ska hänga och bilda K3 kollektiv och fler kramar. Kramar är fan det bästa. och gustaf som kanske ska till halmstad inte så långt där ifrån lite närmare ändå.

jag vill lägga mig på en soffa och vila lite. om än ett norskpar inte satt här i väntan på resterande sällskap från Bergen ska rulla in. fast jag kanske gör det ändå.

emmy ska till luleå, jag ska äta pizza och sen ska vi dricka martini och leka med ansiktsmasker.
det ska bli helt underbartgråtfärdigt.

11/7

gjorde just en most funniest american homevideo och gick in i en låst glasdörr.
ingrid har poolparty och det är märkligt hur sommrar följer i samma mönster och jag minns ett år sen. emmy ska dra till luleå och jag kan inte tro mina ögon att vi gör de där enorma stege tillsammans för nog kommer man väl till malmö även som första reserv hur osannolikt och underligt konstig det känns att flytta igen och flytta dit för ett sånt avgörande nu gör jag det här med mitt liv steg. i alla fall i tre år. men om vi håller varandra i handen så går det nog att flytta till varsin ända av det här landet. även om det känns så och även om vissa människor försvinner så finns de ändå alltid kvar har ändå gjort ett så stort avtryck att det inte går att sudda bort dom är som karvade i sten och har gjort mig till den jag är. alla som jag låtit karva lite i mig tycker jag på ett eller annat sätt om för det de lärde mig och de kommer att för alltid stanna där, vare sig de bor i luleå är döda eller ligger i min soffa. varför måste vi alltid bli fulla för att få uttrycka ellt det vi känner för varandra. allt det jag känner för alla de jag känner kan fylla mig med sån glädjeeufori att jag skulle kunna gå i bitar.

10/7

jag kanske ska till malmö. första reserv. till råga på allt var det idag jag började kolla lägenheter, bara för att. jag kanske ska till malmö alltså. jag ska nog till malmö. fyfan flytta igen yeeeey flytta igen. jag fattar inte. så här konstigt har jag alldrig känt inför ett antagningsbesked. jag har å andra sidan aldrig varit reserv tidigare.

och en fet puss till liza. allt är så bra med dig. den konstanta feedbacken är något jag verkligen uppskattar.

10/7

sötasyster fyller år idag och det hade jag helt glömt, som tur var bakar pappa tårtan och behövde receptet så sen förra årets tårtbak är det hos mig och jag blev påminnd. förra året ja jösses. känns som så otroligt länge sen. då var jag nyss hemkommen från Roskilde. nu har ledbrutna små stackare återkommit från lervällingen. ska krama och sällskapa liza ikväll. men strax tårta hos syster. det här jobbet har sina fördelar, som att alla vet vem jag och hon är och att hon bor två minuter härifrån så jag kan bara gå ned för en trappa en backe och en backe till så är jag där. fördomsprofilen på p3 och jag har avklarat dagens bastanta mailhög och telefonsamtalsruch. mellan två och fyra är här lugnt men sen kanske helvettet brakar lös som igår. nio timmars jobb. min lönespec kommer vara ifylld alla dagar i veckan i treveckor nu. jag vill klaga men ändå inte. jag bävar inför Gothia. det är få situationer som stressar mig men är det några så är det jävligt många odrägliga sportbarn en sådan. ett år sen ja. jag är så glad att jag inte vaknade idag som jag gjorde då.

7/7

räkninar på 1500 ingen mat och 200 på kontot jobbar sex dagar i veckan och jag vill inte känna såhär att jag bara inte orkar. orkar inte städa orkar inte tvätta orkar inte vara social orkar inte bli arg och ledsen men blir det ändå för jag har räkningar på 1500 ingen mat 200 kr på kontot och jobbar sex dagar i veckan och sover dåligt.

5/7

lite ingetattgöraångest, ingenattvaramedångest. fast egentligen vill jag helst bara vara med mig själv. det var ack så länge sen, jag saknar mig lite. det är konstigt hur en känsla av att tvingas jaga ut någon som känns för att själv få plats och för att få plats till andra som känns. hur en person kan ta upp så mycket utrymme. det är lite av en sorg som jag trodde jag grinat nog över fastän den ibland slår till igen. har jag redan tappat mig själv igen? vill på ett sätt falla handlöst men jag måste få hålla i mig själv så jag inte helt går upp i intet och i någon annan. det skrämmer mig när jag behöver dig, men det skrämmer mig inte när jag behöver er, det är så tvetydigt och motsägelsefullt. jag fick min första fjäsk-kaka igår av en kärring som är kurator men den mest manipulativa osympatiska människa jag någonsin träffat på. en sån som gör mig rädd för att någonsin hamna i en situation där jag skulle bli i behov av henne och hennes gelikar. Börjat fundera på om jag månne har ett problem med mina aggressioner, en jävel från 3 ställde sig mitt i mellan två människor jag skulle kryssa mellan i min väg genom the hell hole, även kallat 5:an huset eller nordstan, jag gick fort som tusan och han borde sett min stressade blick Ändå tänker han att han har ett lätt byte.. hade lätt slagit till honom, eventuellt åkte han på en tackling. det är farligt att ställa sig i vägen för stressade sånna som mig. en höjd arm och ett sammanpressat men neej vad var han fick. bokar mest annars ridskoleförbund familjer gothia barn försynta män från kil och sotiga olija män med bred arbetardialekt. ska fylla i en blankett och äta fisksoppa med evert taube pensionärerna. FAN. jag hade velat ha min mat hem. och förövrigt ogillar jag starkt; tanter och gubbar i övre medelåldern som luktar sprit på blanka eftermiddagen, människor som går i fotriktiga sandaler när det regnar och får russinfötter samt lag av valfri sport med knapt könsmogna småbarn.

2/7

och jag lyssnar sönder och sjunger med för det är enbart och fullhjärtat en tribute till mig själv för jag gillar ju faktiskt det där innanför mitt pannben så jävla mycket.

Looking from a window above it's like a story of love
Can you hear me
Came back only yesterday I'm moving further away
Want you near me

All I needed was the love you gave
All I needed for another day
And all I ever knew
Only you

Sometimes when I think of her name when it's only a game
And I need you
Listen to the words that you say it's getting harder to stay
When I see you

All I needed was the love you gave
All I needed for another day
And all I ever knew
Only you

This is going to take a long time and I wonder what's mine
Can't take no more
Wonder if you'll understand it's just the touch of your hand
Behind a closed door

All I needed was the love you gave
All I needed for another day
And all I ever knew
Only you



80 - tals synth in my heart

2/7

det var underbart och emmy tog hand om mig hela helgen, gav mig toapapper diskhandskar sprit mat allsmutstvätt i en hög slängda sopor och det var som att komma hem till ett spa med din rogivande inverkan på mig. överväldigad är milt uttryck för hur helt jävla underbart bra det var att ha henne här. fredagen dracks det öl och skrattades och jag blev generad för nån sa jag var söt precis innan han skulle gå och hela vårt bord skakade på huvudet och tyckte det var rekord för jag bara hade varit där i en kvart. jobbet var wää för gamlaviselever är så jävla viktiga och mest kärringar som går med näsan i vädret och tycker dom är konstnärssjälar. jag hade fyra timmars sömn i kroppen och allt blev bara fucking skit. det har jag nog rantat om innan iof vid närmare eftertanke. men så blev det kväll igen och en power nap gjorde susen sen blandades drinkar både med och utan alkohol för anna kom och tillslut så tog vi oss med annas bästa taxiservice till nef och innan vi viste ordet av hade solen gått upp både inne och ute och det var dags att åka hem trots att vi kände oss som duracell-kaniner. där emellan hade jag lyckats bli äcklad och förbannnad på ett par och sagt åt dem att lägga av med det eller dra. jag kanske borde lägga bättre band på mig. men när två tjocka svenneidioter suger av varandras ansikten och kupar kön på allmänplats dessutom mot min rygg blir jag innerligt illamående och vill slå någon på käften helst dem. så ska man ligga kan man väl fan lika gärna göra det och lägga av att torrknulla på dansgolv. så jag sa åt dem. sen fick jag kämpa med näbbar och klor för att hålla rövhumpande män borta från emmy, man måste vara tre för att kunna bygga en mur och anna hade blivit blöt i skon av utspillt öl (ännu ett big no no som tha svenne boys inte verkar lära sig IDIOTER ). att vara temporärt lesbisk har förlorat sin styrka då det blivit för mycket porrfilm för svenneboysen att de humpar ens rygg ännu hårdare. tillsist matchmakade jag ialla fall ihop två för det där med att han är bättre än ingen och vara utan hångel för länge kan inte vara bra. sen dog vi alla tre och bakfyllehängde med världensgodastepizzainmylife och filt i solen. alla har nu dragit till roskilde. iallafall liza och andra trevliga människor men jag ska ändå bara jobba och ordna körkort. måste ta tag och gå till körskola imorgon ska försöka att inte dra mig så jävla länge att det blir tjurrusning till spårvagnen för att komma i tid till bussen och jobbet för det är lite skämmes att komma försent när man börjar 14.30 och dessutom då ha försovit sig.

30/7

sådär så trött så att jag bara vill grina trött. redan fått en större och några mindre kriser att hantera på jobbet. jag hatar att jag blir allas bitch och inte veta någonting eller tillräckligt. men så är det några som blir glatt överraskade när dom får låna min dator som jag klamrar mig fast vid och hjälp med att öppna sina mac-doc dokument, för jag är så leet och vi hade nått gemensamt och han har en dotter lika gammal som mig och han vet vem min mamma är "jag är nygammal" och nämner mitt efternamn varvid det där bekanta varma dyker upp i ögonen för jag är apan alla känner och såg när jag var yttepyttig och när jag var osäker och platinablonderad sönder med frasig lugg och rakade sidor som ingen förstog för jag är ju så fin i håret nu.

Allting var så rätt fast ändå så fel och tillslut forsade det regn både inne och ute.

29/7

gratisfylla igen lite värre den här gången. det är vist ganska dåligt för mig med mina arbetstider, för det finns ju alltid tid till att bli full och bakis i mellan. men jag klunkade vin fram till mina stora livssorger och livsglädjen. en emotionell leksaksdocka som varken vet om det är av glädje eller sorg jag ler eller gråter. fnär allt oftast kommer samtidigt. så du fick komma och hämta mig när jag vandrat och kryssat på nästan folktomma gator för att få dem så folktomma som möjligt. du är i mitt öra och jag tror inte på det för du gör en distans för att du vet att du inte kan hjälpa till att ställa allt till rätta och du blir arg och känner dig värdelös trots att du är mest värd över allt. men du hjälper mig ändå för allt jag behöver är utlopp för gråt och ord. fiol och gitarrer och sång ekar mot skolans klinkersgolv och jag behöver ingen webbradio, visjubiléum och jag tar nytta och blir utnyttjad. det var så många ansikten så många kramar och kroppsvärme och ord som uttryck för att någon eller flera stycken saknat mig och ni säger att ni tycker om mig, men jag vet inte om jag tror det och jag överväldigas gång på gång på gång på gång. och jag återsåg ditt ansikte som jag inte riktigt viste om jag ville återse. men det som sas sas bra för min tunga hade lostnat och orden ville mig väl. men hur jag än vänder och vrider mig så känns det lik förbannat, du frågar hur men det går inte att sätta ord på. lizas axel fick tjänstgöra som landplatta en stund och hon är nog den ende som kan få se mig sån. förutom du vars tröja igen blir våt och svartkladdig. sushi och älskade emmy väntar i min lägenhet. pärsen att ta mig ur din säng i morse på ben som inte ville hålla och darrhänt lapa fil och packa roskildepackning som inte är min. men nu så är emmydarlin framme och kusten är klar och vi ska mysa och kanske blir det mer reunion-öl ikväll om mitt obefintliga ölsinne klarar av det.

28/7

det blev gemyt det blev fylla på två glas vin det blev mentolcigg.
stog i brunsparken och faschinerades över hur gott jag kände att det skulle bli att röka. en tjej vinkade till mig från andra sidan spåret. Sara har inte kunna le på tio år och minst fem sen jag såg henne sist. hon osar av självmisslyckande och regnet faller i min nacke. vi undrar vad vi gör och konstaterar att det nog var studenten senast, hon frågar sedvanligt och lite för hetsigt jämförasigmedmigilyckandepoäng om jag inte bor med pojkvän. hon svarar att hon går i terapi nu eller eftervård som det kallas men att hon ska få sin egen lägenhet snart "så lyckat blev mitt liv!" med sitt stela icke leende som om hon alltid är jagad och alltid egentligen vill gråta. jag känner igen det så väl. som ett rådjur i strålkastarbelysning. hon som jag ville vara när vi gick på dagis. hon som jag inte avundades när hon kom till skolan och log sitt icke leende, var rufsig i håret och hade knullat en kille och hans polare på lunchen. hon som jag försökte hjälpa den där gången i hemsedal när hon sprang ut i sitt tighta linne dom där jeansen i strech som var så populära då i snön med en kniv och vars föräldrar ringdes men som inte kom och hämtade henne då utan först mötte upp henne med en utskällning när bussen kom hem till skolgården två dygn senare. hur hon skälldes på för att hon inte höll skenet uppe för att hennes familj var helt vanlig och perfekt. hur jag mins att jag sprang över till henne för att dom var först med datorer och tv-spel. hur hon ser precis ut som sin mamma med sitt icke leende. hon har aldrig lärt sig att le. och som slutkläm guidar jag en norman till hennes och min gemensama födelsestad så han får husrum för natten. berusad som ett ägg på två glas och jag började svara mest på skämt. det är ingen hejd på vart den här kvällen kan ta sig an att ta vägen. emmy ska bo här lite. min darling. vi som ska gifta oss. min man min kvinna vi som lärdekänna varandra bland kroppsvätskor på ett internat. regnet som faller i min nacke i en stad full av bekanta ansikten men vi hälsar inte. vi orkar inte.

27/6

snott ihop coleslaw (den där geggiga kolsalladen) en nektarin och en tomat för köket glömde min mat eftersom det ju är ack Så jobbigt då jag inte äter köttbullar som alla andra skrynkliga kostymer och dräkter här. bytte hus och hittade lite snabbkaffe och ett stycke kärleksmums. ligger på morgonen klarvaken för att jag alltid blir klarvaken vid tio men ingen annan förutom dom sms som kommer och väcker och underhåller mig, försöker att inte störa genom att läsa föräldraaktigt. men så ligger jag där och täcket är precis nedanför brösten och jag minns hur jag hatat det och känner fortfarande ett obehag i magen av nakenheten när det händer och jag förstår det inte annat än att jag sett min mamma ligga så och fylls på nått sätt av obehag av att vara så lik henne som jag ändå är. lika så med alla som är så lika varandra och hur liten världen egentligen verkar vara för alla känner varandra, har knullat, hånglat, skedat what ever med alla och samtidigt som det gör mig varm av omöjligheten till att inte kunna bli ensam eller att inte ha lämnat något märke någonstans så kan det den andra stunden fylla mig med obehag och en kräkreflex. läst Per Hagman och älskar hur han skriver och hur han tänker och kommer på hur lika ni är. jag börjar fundera på vem som egentigen var först. skriver bara onödigheter och bagateller kan tänkas men min hjärna är rosafluffbetong och jag kanske ska grilla med gamlavänner och oscar i kväll. det kan bli gemyt

27/6

jag vaknar nästan alltid lite tidigt och du säger att du hör när jag blinkar.
jag tror det är sånt här jag lever för.

25/6

ligger i en säng där allt började för nästan precis ett år sen och tänker på barnsliga leenden och barnsliga hjärtan och hur allt är så mycket bättre, svårare, svävande bra, pirrigt roligt svidande sötsalt. tittar på dig när du sover, på det där ärret i din läpp. What? undrar du med gröt i rösten och i hjärnan, är vi redan så amerikaniserade internationalliserade?
hur jag älskar rakar frågor som ger mig själv svar.
midsommar kändes inte som midsommarhögtiden och all den ångest det brukar innebära. det var röttvin och massor med mat som liza självklart inte trodde skulle räcka ens till henne. vi åt tills vi sprack och spelade skrålade och skålade.
rutinerna börjar komma och äntligen äntligen äntligen fick jag pengar att täcka hyran med. undkom lånapengar-ångesten.
det är nu det börjar.

midsommar

jag tycker om dig på samma sätt som jag älskar det här sommarregnet.
det gör mig bara tillfreds, den gassande solen på avstånd och inte ens på öland.
duscha mig varm och mjuk efter kalla och hårt regnande trettiominuter på världensände eriksdal. insekterna använde min fot som en utpost där de kunde torka sina blöta vingar. för några dagar sen gjorde en nässelfjäril det samma. kanske kände den av mina nördiga barndomsaktiviteter. blöta fötter vid redbergsplatsen och det var samma sak för ett år sen. vi gick där i regnet jag barfota. orkade egentligen inte ses men så gick vi ändå. tog av mig skorna så jag fick duscha av dem i ditt badkar sen svart av grus. ett av alla våra samtal om oss och världen och allt som inte klaffade. jag är glad nu. hoppas du är det du med. eller i alla fall gladare.
osedvanligt firande stundar och jag ska ta min haloumiost och gå.
tack för att ni är så fina.

21/7

That there, thats not me I go where I please I walk through walls I float down the liffey
I'm not here this is'nt happening I'm not here I'm not here
In a little while I'll be gone the moments already passed
Yeah it's gone
And I'm not here this is'nt happening I'm not here I'm not here
Strobe lights and blown speakers fireworks and hurricanes
I'm not here this is'nt happening
I'm not here
I'm not here.

jag tre år och jag tjugotre bråkar gråter skriker.
i duschen tänker bråkar gråter tänker tänker bäst.
det blir alltid så här. Alltid. varje sommar varje människa. varje människa som kommer nära blir jag rädd att jag ska försvinna för. att bli lämnad ensam kvar med alla dom där känslorna jag inte viste jag hade. varje människa.
varje sommar och varje ångest över pengar tid och möjligheternas oändlighet. varje glapp mellan skolor och jobb, varje gång mina föräldrar får hoppa in. jag är tjugotre nu. varför bor mina vänner fortfarande hemma om sommrarna? jag står utan pengar. något är fel och det är inte bara jag. eller? tjugotre kronor kvar över midsommar. tjugotre år.

20/7

I never thought that lonliness could be a crowded room.
Åjo det viste jag allt.

Ensamhet, du minns vad förtjusning glömmer.
Ensamhetsförvirrade hjärna, du är den svåraste skönhet jag någonsin träffat.

ge mig lite mer tid på en buss och jag berättar resten av något av det bästa jag läst. han skriver som jag tänkerskriver. en ensam osedd dröm framför datorn som alltid. lugnorna är inte vad de en gång var. konsten är att inte tänka på vad som syns och vem som ser.

19/6

satt på vagnen och tänker att jag ligger på golvet hemma med arkade fire högt högt och att jag tänker tänker tänker på varför du var så vresig idag och ändå har så lena kinder mjuka läppar. fast att jag inget kan förbättra åt dig just för stunden, för det är sömnen sömnen. men det snurrar snurrar snurrar tankar tänker undrar. undrar varför du målade av mig om det nu är jag med det måste det vara för det är min näsa min blick mitt öga du såg nått bara jag får se min fulhet fast du kanske såg mig vacker ändå? och liza säger det är jag. men du med de mest seende av ögon och de lenaste av kinder varför kittlar det så när jag tänker på dig. trots att du så fort försvinner men ändå alltid är kvar. allt sparat i fyra sms från vagnen hem där en spya låg på golvet och en ville komma ut ur mig för alla ciggen vi rökte och ovanan men hur gott det smakar och hur bra man pratar när man röker och tänker fast mitt huvud ville explodera hur mycket jag än strök mina tinningar och det var som rester från i lördags fast utan saltsmaken. i'm that kind of bitch that you wanna.

18/6

Soft jobb. Bara en timme kvar, sen förts lite johan och där efter en mängd liza. Ingen emmy igår, jag verkligen ogillar det där med att bara inte höra ett ljud. Ett nej är lättare än inget. Funderade över tjejer (fast jag inte vill kalla dem det) som liknar pittbull-terriers. De har alltid svenniga kläder, är lite större än alla andra, pratar grov göteboska och är allmänt ljudliga. Betraktade en på vagnen hem här om dagen. my oh my.. nåväl, påta på ett mass-mail kanske. mitt huvud är som en bomullsvadderad teflonpanna. eller så är allt bara fett najs, som vi säger i förorten.

17/6

väntar på att min telefon ska ringa. det händer nog inte, åh emmy jag vill ju hänga!