5/7

lite ingetattgöraångest, ingenattvaramedångest. fast egentligen vill jag helst bara vara med mig själv. det var ack så länge sen, jag saknar mig lite. det är konstigt hur en känsla av att tvingas jaga ut någon som känns för att själv få plats och för att få plats till andra som känns. hur en person kan ta upp så mycket utrymme. det är lite av en sorg som jag trodde jag grinat nog över fastän den ibland slår till igen. har jag redan tappat mig själv igen? vill på ett sätt falla handlöst men jag måste få hålla i mig själv så jag inte helt går upp i intet och i någon annan. det skrämmer mig när jag behöver dig, men det skrämmer mig inte när jag behöver er, det är så tvetydigt och motsägelsefullt. jag fick min första fjäsk-kaka igår av en kärring som är kurator men den mest manipulativa osympatiska människa jag någonsin träffat på. en sån som gör mig rädd för att någonsin hamna i en situation där jag skulle bli i behov av henne och hennes gelikar. Börjat fundera på om jag månne har ett problem med mina aggressioner, en jävel från 3 ställde sig mitt i mellan två människor jag skulle kryssa mellan i min väg genom the hell hole, även kallat 5:an huset eller nordstan, jag gick fort som tusan och han borde sett min stressade blick Ändå tänker han att han har ett lätt byte.. hade lätt slagit till honom, eventuellt åkte han på en tackling. det är farligt att ställa sig i vägen för stressade sånna som mig. en höjd arm och ett sammanpressat men neej vad var han fick. bokar mest annars ridskoleförbund familjer gothia barn försynta män från kil och sotiga olija män med bred arbetardialekt. ska fylla i en blankett och äta fisksoppa med evert taube pensionärerna. FAN. jag hade velat ha min mat hem. och förövrigt ogillar jag starkt; tanter och gubbar i övre medelåldern som luktar sprit på blanka eftermiddagen, människor som går i fotriktiga sandaler när det regnar och får russinfötter samt lag av valfri sport med knapt könsmogna småbarn.