same old, same old

61pix för hemresan och jag har gått pluss på min helgtripp (tack mamma). drömt de mest bizarra drömmar, om klasskamraters nakna ass mitt i femman, musikvideoinspelningar, och ex som plötsligt är tillbaka och alldeles för snälla för mitt bästa. när dom drömmer sig tillbaka till en plats där innanför revbenen och huden, där det är mjukt. men mest sov jag mig till den snyggast pudelfrillan för inget kan ju boosta volym så som att trycka pannan i kudden i ett par timmar.
men, luggen är blötlagd, norgejobbet har mailat och sagt att dom ska ringa idag (eh), så det är dags att ta sig till källaren i skolan och tänka att det inte är solsken ute.

tummen eller huvudet på spiken

jag satt här och gjorde min innan-frukostrutin och läste bloggar som vanligt. trillar in på gustavs. läser välskrivna inlägg efter inlägg tills jag kommer till detta. jag kan inte säga annat än att jag håller med gustav men det var inte det (våldtäkt, kopleri och rättsväsende), det här skulle handla om utan något ack så mycket mer trivialt. jag har på något sätt träffat eller hört talas om alla de personer som kommenterar. dom som drar diskussionen. jag har varit på fester med dom, en av mina vänner är vän med dem alla. men. på varje fest, varje häng, så har jag suttit där med ett obehag i magen. och nu fick jag äntligen det riktigt klart för mig. det är det här med dömmandet. att så många kommentarer, ordväxlingar, diskussioner avslutas med meningar i stil med "säg aldrig så igen", "gör aldrig det igen" osv osv osv (självklart med ett ironiskt skratt bakom det hela). att jag blir obekväm. det tog ett jävla tag innan jag insåg att det inte var mig det var fel på. (hej, dålig självkänsla) det var j som påpekade det först, när även han fick tillbringat ett par fester i delar av sällskapet. och nu tillsist, för att använda en floskel, så trillade hela jävla poletten ner. fuck dömmandet i say.
nu ska jag äta upp min frukost. och i vanlig ordning bli sen till skolan.

ånghest

bakisångest och lite tjockångest. mm. mm. mmm. j är i khamn och gör antagningsprover. jag var odrägligflickvän och rumlade hem mitt i natten, hade inga nycklar och en mobil som dog, j som sov kom tillsist ut och hämtade mig. sov sjukt oroligt och alkissvettades.
vaknade igen vid tolv. sett på tv sen dess. kollar på americas best dance crew på mtv, sick, folk är fitt. ser lite bilder på fejan från igår kväll. otight. onöjd. den här jävla tjockångesten. j skickade finaste smset för ett tag sen. inget är kört, livet kommer inte gå åt helvette på grund av några små kilon. men. det är så det känns. hur jävla stört det än är. jag önskar jag hade nått annat att fokusera på just nu. för inte ens jag orkar med mig själv sånhär. get a fucking grip.

men som sagt. glädjen i smolkbägaren är rädisorna. dom gror i alla fall.

left over godis

och kollar extreme home makeover i sängen. uttråkningen är extrem. marymary och kajsi lyfte upp det med sol kaffe och glass, ESC, rabarberpaj och soffahäng igår.
norge är långsammast i stan med att svara på frågor överhuvudtaget. missförstår allt och svarar på nått helt annat än det jag frågar. jag hoppas så jag hittar en annan resturang eller valfritt slit och släpjobb.

så länge har jag iaf en zebrarandig kjol och korallrosa nagellack.
härå.