29/10

är något skevt när jocke måste sitta i timmar och förklara för mig och visa mig sin kod när jag försöker lära mig java? är något skevt när jag känner ett stort hat mot dom som ska hålla i lektionerna och att jag hellre enbart hade suttit och läst boken från pärm till pärm än lyssna på den gubbjäveln som ska förklara boken för mig? idag var allt så mycket bajs att jag mest velat ställa mig upp och skrika åt allt och alla att ta sig i sin jävla krage någong gång. web-killen hade problem med tekniken i två timmar och började snacka om att boka om så att den här eftermiddagen skulle bli helt menlös men jag vill inte kasta bort en onsdag som jag behöver så väl till andra uppgifter. så jag satt i en timme till och fick de sista två minuterna veta något vettigt. varför gjorde vi en menlös fulsida när vi har i uppgift att göra en portfolio? varför kan inte de som vill ha hjälp få just hjälp att göra en portfolio. och inte en fuckingjävla lorem ipsum sida? grina över skoluppgifter har jag inte gjort sen fucking 150 poäng fyski b. men nu är det java. och vi ska ha tenta nästa vecka. så jävla mycket hets att jag blir tokig. dom svänger piskan och ger otydliga instruktioner för vad som egentligen ska göras när man träffas av den. det sämsta jag varit med om på länge.

28/10

vintertid och jag tjänade just en timme pluggtid det lättade lite i magen och på axlarna. men det ligger nånting av trasigt i min mage. nånting har gått sönder och vill inte riktigt sättas ihop igen. det kanske är nu tiden läker men jag blir så förtvivlat stressad över att det bara känns så fel. slits och vacklar mellan vad som borde och vill fast kanske inte finns och är. eller så har jag bara hittat en spricka i fasade och pillar på den i förtvivlan över att det ska vara helt och fint men det är ovant med välmålade väggar att jag inte vet om det kan få fortsätta så. till viss del är det skönast att issolera mig och vara mig med mig för att veta vad jag är men det går inte hinns inte det är massor med annat i vägen och jag måste åka iväg för jag varken vill och kan röra upp något nu och jag vet inte vad jag ska ge bort mer av mig.

pappa ringde idag och jag var lite för slö men han kan allt hålla låda ibland däremot orkar jag inte ge så mycket respons som jag skulle vilja för det var filt och återseende av gammal trevlig serie. men jag ska väl hinna slita av mig en bit och träffa honom också innan han åker iväg. och precis just alldeles nyss köpte jag ett mario kart ska bara skaffa en handkontroll till så är min bunker komplett.

27/10

det har gått en vecka nu. men det ligger fortfarande någonslags klump i magen. jag kan inte riktigt sätta fingret på det men det närmade sig när vi pratade om att du sårat mig. jag vet ändå inte om det helt gick fram. det är så konstigt för det var ändå något av en lättnad, om det var för att den här veckan var en av de tuffaste på terminen hittils eller om jag nu får slicka min sår ensam och vara lite själv i mitt huvud. känner mig så elak när jag inte orkar med. orkar med nycker och onormaliteter vill bara iggnorera och då blir det än värre. det är ju nästan bara lungt när det ligger nått allvarlig i luften. jag kan inte sluta tänka ska det vara så här?


jonny cash för högt tidigt på morgonen är lite guld liza jag saknar din soffa, lyxmackor, tét och att se film mitt på dan och till och med dina fisar under filten.

igår var guldkant med sushi ny mössa och du levande på bio. jag trodde inte Roy Anderson kunde göra mig så glad. tyvärr eller kanske inte så såg jag Gökboet sen i sängen ensam. mina galenpannorna i världen gör mig lite ledsen.

åh jag ska nog köpa lyxmacke-material sen. för vi har måsten som egentligen är vill. jag vill plugga java. woho. to do-lista nästa. pussokram till mig.

21/10

argumeterade mig till en härlig fylla (röttvin, vittvin, öl, tequila, passoa, martini?) och har nu tjatat på rikard så vi ska slå ihop våra ömma skallar och käka bakismat. jag saknar lite att vakna bakis och sleten på lizas soffa och dö bakisdöden med dig! jag dog den lite själv i morse. fil i sängen och film. guld.

jag fick pizza jag fick umgänge. sen dog jag och min mage och åkte hem till fosterställning csi och min säng. fick för mig att mitt internet bara heldött i hela sverige, johans funkade inte heller så vi hade en konspirations teori. somnade. dålig idé. vaknade nu, på väg att bli mörkt och jag har ingen jävla aning om vad klockan är hur länge jag sovit eller ens vilken dag det är. frusen svettig förvirrad och lätt panikslagen. övertygad om att en massiv hack-attack har slagit ut minst hela sveriges internez letar jag desperat upp min handsfree och får igång radion på min telefon. bara bajsmusik och sport, inget om den stora konspirationen.

jag orkar inte att vi inte litar på mig.

jag har alltid haft en annledning till att inte tycka om mig själv. antingen back in the days och mobbning och något oförklarligt odefinierat var fel på mig och sen blev jag bara tyst och blyg och svår och okapabel att förstå socialasituationer sen träffade jag på ett gäng nötter som fick behandla mig lite hur som helst och jag var inte bättre än så hur snygg jag än var så var jag till för dom. och jag var konstig och svart och en det. och provocerade i all oändlighet utan att lyckas och det dövades i sin linda. men sen kom alkoholen och svinighet och kontrolllösheten var försvarbar. och i ett treangeldrama var jag hatad och såg ingen annledning till att inte vara det heller att stå för mig var ingen idé och inte ens jag ville göra det. och ett år av svinighet utan regler och oräkneliga regelbrott och det finns ingen annledning att jag ens ska lita på mig själv. men så någonstans. under allt det där som inte är jag så finns det en kärna som jag älskar och avgudar och vårdar ömt och rart. och den kärnan har inget med ovanstående att göra. och jag är så typisk så jag försöker desperat framlägga allt illa med mig för er så ni ska förstå hur jag kan vara så ni vet att jag inte är den lilla mesiga töntiga tysta fula utan att jag är farlig och eftertraktad. även om det är smutskastning av mig själv. men så ser jag er. och er oskylldighet och vithet i jämförelse och allt beror ju på hur man vinklar sig själv. för använder jag rätt salvor och täckkrämer kommer mina blåmärken och ärr inte försvinna men blekna och tillsist inte vara det största av mig. för jag fick en dusch av det smutsigaste som ett slag i min bakfulla själ och jag måste stänga av det för att älska mig själv lite. slicka mina sår och upprepa du är fin du är fin du är fin och du är värd allt av det bästa. för jag vet hur det blir när tillit inte längre finns och inte ens är något med i beräkningen inte ens en parameter. då stänger man av och bort och vägrar att umgås med människor annat än på det ytliga plan där man fortfarande inte har några som helst skylldigheter för någonting. tack liza för att du får mig att må bra.

17/10

efter en faktiskt hel perfekt dag lagom mycket skola lagom mycket umgänge häng fika sneakers och softisch musikisch och rotmos hos rikard så vill jag kasta in handduken nöjd. men jag vill ju vara lika kool som dom andra barnen också och kunna samma saker. men så kan jag inte det och drabbas av nån frustration från helvettet och vill bara dissa allt för all framtid. jag är sjuktnöjd med att vara okreativ så länge jag får klaga med ord och sånt på nått sätt oroar det mig lite nånstans i en lilltå. men godnatt med nya vita och en god bok.

16/10

jag har tråkigt.
aldrig har minuter glidit så långsamt förbi någonsin. bara för att jag väntar på kl 17.20 så jag kan gå och träna innan jag åker hem blir den Aldrig 17.20. det tråkigaste som finns är att vänta. och nej. jag vill inte läsa ännu ett kapitel i Aboute Face som en duktig student.

14/10

du säger jag borde vara mer ödmjuk mot mig själv mer accepterande mot mig och inte hård. att jag är elak men inte mot andra annat än att jag sätter mig över på eller under aldrig lika aldrig på samma nivå. jag är inte samma. samma med dig som med dig och dig. ibland krockar jag med mig själv och tystnar i ett bevakande iaktagande men det flyter bättre och lättare nu än det gjorde då och jag hukar inte lika så som då och nu igen. jag övar och prövar mina steg och tar sådana som trylin staplande och på tå och håller tag och trillar sätter mig på ända men det går bättre av att göra och lära så än bara av att säga och göra höra med ord. men ibland tar orken slut och benen viker sig och det är för mycket för lite för ofta för sällan och det är sorgligt. det är då det skickas sms med inte ska du vara vaken då och ringa så jag hör din röst och gråter bara därför. när det blir tyst och tomt och ensamt på åttonde och det inte är någon att ringa som jag kan ta då då är det skönt att höra liza om att folk faktiskt måste väljas noggrant och att det är viktigt att tillvarata sin mystik och tänka på att det finns dom ett telefonsamtal bort som gillar och tycker om och mer än gärna skulle vara i min omkrets bara det att dom inte är just inom mina trettio mil. jag ska jobba på ödmjukheten, "han har ju lite svårt med den" och jag med.

11/10

det mest spännande idag var dammsugare nästan i arlöv och fika med jocke och där bläddrade jag i people och hittade plötsligt väldigt välbekanta ansikten och bilder och folk jag känner var med och det var förvåning. och så hittade vi en ny butik nkotb och jag trodde nästan det var b men så var det en mer nördig spetig gosse med sånt som inte riktigt är som du fast lite nästan.

jag har en såndär jag vill inte äta mat för jag kan bara inte förmå mig -period. Igen. sist gick vi i blåst från ikea och jag försökte komma på vad jag hade ätit den veckan och blev illamånede och ledsen. och så sitter jag här igen, med fil mackor en barnportion taih med vattnigt ris och mer fil och té i dagens bagage. magknip och yrsel och det kanske går att döva med té om inte annat så får jag sova snart och då försvinner det för nätter är som omstarter. men likväl hur ska jag någonsin kunna må bra när jag bara mår dåligt av att inte äta när jag inte kan äta varför går det bara inte. jag försöker ta efter era bra vanor ta dom och göra dom till mina men hur jag än gör så går det inte och mat är ivägen för hur jag är och mår och vill och gör. nästa det enda som hjälper är om jag inte lagar själv. och hur gör man då när man är själv. och fattig. tränar jag och mår bra så måste jag äta mer och kan jag inte äta så mår jag sämre än någonsin för mina reserver är slut och allt kommer bara göra ont och inget kommer att hända med min fysik eller psykologi. hypnos och proteinpullver kanske. för alla tittar så förfärat på mig när jag säger att jag vill ha sondmat minst fem av veckans sju dagar så kan jag laga två goda mål mat de resterande dagarna och då få njuta på riktigt för nu är det bara ett nödvändigt ont och jag vill inte befatta mig med det alls samtidigt så är jag hungrigare än någonsin. och min mat-issue kan måhända vara mitt största problem just nu näst efter torra diskhänder. locobase och csi. igen som alltid. på fronten intet nytt.

10/10

tiotio och idag började jag lite av ett nytt liv jag tränade och jag läste duktigt på biblioteket med matlåda. nu önskar jag innerst inne att klockan var tio så jag fick gå och lägga mig. det här är första gången i mitt liv som jag känner mig tillfreds med min tillvaro eller någorlunda mesta dels iallafall. förutom när jag börjar sakna närhet och vänliga öron för mycket. men nu har jag fått en dos och jag bör klara mig ett bra tag på den så nu känner jag inget behov av att gå utanför lägenheten för annat än skola träning handla. jag har nog aldrig varit så nöjd med ett så knapphändigt socialliv. eller så är det bara så att jag får det jag behöver och när jag kommer hem till min bubbla och solitäritet så slapnar jag av andas ut sänker axlarna slår på datorn och lever vidare. nöjd och belåten. jag får ha på mig vad jag vill, skita i att sminka mig, fisa och rapa bäst jag orkar, laga den mat jag vill (nödvändigt ont) ligga på sängen och titta på csi timmvis per dag utan dåligt samvete över att jag negligera några relationer eller sörjandes över att inga ha eller bara rastlös. för här finns faktiskt allt jag vill göra på mina 26 kvm har jag allt jag behöver. men ibland. ibland kommer avundsjukan och saknaden, ser två och två och tre som pratar och skrattar och internskämtar för jag saknar liza och mackorna och tét och anna och opretto AMT och all mundiarré och ingrids neuroser och våra fisfilms marathon och bakisheten och hängen. men. det finns ju där när jag kommer tillbaka. och malmö går ingenstans. och jag

9/10

4.50 vad fan gör jag uppe


jag tog mitt teoriprov

8/10

så var jag hemmaborta igen och det var skönt och bara uppvilande att åka bort trettio mil. deth proof musiken är det bästa som hänt mig på ett bra tag skrammliga trummor a la 60-tal är som socker i mina vener. imorgon är viktigt och tidigt. och helgen var den finaste på länge det pirrar i hela mig. vi är inte som alla andra lattepar ialla fall även om vi säker är precis som alla andra egentligen och inte tycker att vi är som alla andra.

7/10

det var ju inte meningen att jag skulle åka hit egentigen men så pysslar sj med auktioner och j jobbar ofördelatigt. så jag äter vindruvor och kör igenom teorin och det är balsam för min själ att det bara är tyst och kravlöst. höstmässiga promenader och offentliga betygelser. balsam.

4/10

jag hoppas vill och tror att vi är klara med vårt projekt nu äntligen. ewa var nöjd, då är jag nöjd också. imorgon kl sju ska jag tradera bjuda på en biljett till göteborg sex timmar senare, så kanske kommer jag upp för en väldigt billig penning. men förvänta inte några stordåd eller sammandrabbningar jag vill nog helst bunkra gå i ide och läsa teori. jag blir onödigt arg och irriterad kanske, eller så är j någon som är bra på att dra i mina trådar. men jag gillar inte när jag ringer pratar och frågar något och bara får mumbojumbo till svar. det vrålar du döljer något för mig. något jag inte får veta. du ljuger. det triggar alla försvarssystem och alla sirener vrålar på högsta jag blir arg och kräver förklaring men får bortförklaringar och mer skitsnack jag vill slåss och dra lans. jag vill straffa. men det blir bara straff på mig.
jag måste slänga mina sopor. diska igen. plocka och städa och packa. min cykel är stulen. en vecka gammal. det suger.
det var en bok jag gillade en gång. jag kom ihåg att den hette något med sju i titeln och idag letade jag en sväng på bokus som jag gjort någon gång per år sen dess att jag inte längre vet var den tog väge. där var den. hon skriver vist en blogg och jag kollade upp den. hon säljer sina böcker så jag mailade. undrar om hon svarar. undrar om vi är lika. hon tar körkort nu. undrar om hon skickar mig en bok.

nu vill jag att det sura arga i magen ska försvinna att nervositeten ska vara över och att du kramar och håller mig ärligt.

2/10

idag var en sån dag då jag borde stannat hemma. det började på bussen och liza jag önskar jag kunde vara hemma och krama dig eller bara ta lite av det jobbiga. så några timmar senare flippar jag vilket jag i och för sig har väntat på i snart en månad. jag pallar inte obefintlig anda. så smutsen kryper i huden jag vill kräkas och jag väntar på att du ska ringa mig så jag får vara ledsen med dig. eller så jag får ta tillbaka allt jag sa att jag blottade allt där att jag nästan grinade. det är något jag inte är bekväm med med mig själv. men uppenbart är att jag inte pallar med hela mig själv jämt annars skulle jag jag inte göra det jag gör, skriva det jag gör här fastän även det här gör mig illamående ibland. nakenheten. jag saknar att vara naken med dig. jag vill diska. jag vill att jag ska vilja äta men det är väl en såndär period igen. när jag skulle åka hem sen så försiktig som jag är när jag inte är på bra humör väntar jag bakom en tjej som frågar busstanten om var nån buss går och när jag ska gå förbi henne och på bussen så stänger chaffören bussdörrarna precis när jag kliver på och klämmer fast mitt knä mellan dörrarna och jag sitter fast. när hon väl öppnar och får loss mig skäller Hon ut mig. för så kan jag ju inte göra när hon stänger, ska du med ska du gå på?!? femman mot kvarby eller !? jag bara kvider fram ett hest ja helt perplex betalar och går och sätter mig. sen dess har jag ordinerat csi. och min pappa ska flytta till norge. jag tycker det är tufft. han har så vitt jag vet aldrig bott utanför kommunen så byter han land i sextioårsåldern. allt är möjligt alltid.

jag saknar.

Jag hittade det här i Camillas skunkdagbok och tja .. jag måste ju.

Gå in på Inkorgen och tryck uppåt två gånger. Vad
står det i det sms:et?
"Emma o Björn åkte till Östra i morse! Ring när du slutat!"
Tryck därefter uppåt 13 gånger. Vem har skickat
det sms:et?
Emmy
Vad står det i sms:et under?
"Najs. Hörs imorn. Känns det bra inför fredag?"
Vem skickade det sms:et?
Fredrik Mkv
Vilka sms gör dig gladast?
De oväntade
Hur många sms har du i inkorgen?
jag tror det är ca 181 det ligger nära fullt och jag orkar inte räkna
Vad står det i ditt 34:e sms?
"inget ämne" (bild på elin)
Nu när du ändå är där mitt i allt.. tryck neråt 5
gånger. Vad står det?
"Godmorgon :) Ska vi säga lördag..? Ha en bra dag! Köss!"
Vad står det i det 15:e mottagna sms:et?
"Har tänkt mkt på dig idag. Hoppas du har det bra! Puss på dig"
Och i det 3:e?
"Tja, tack för idag:) mellan vilken tid är du i skolan i morn?"
Vad står det i ditt mest privata sms?
"Du är den snyggaste jag vet."
Vilket är det gulligaste sms:et du någonsin fått?
"ÄLSKAR DÄJJ!!!"
Vad har du för mobil?
Sony Ericsson

Eftersom jag helst av allt vill vara Camilla så fortsätter jag att leta upp roliga saker i hennes skunk såatte

Which Random Cult Movie Character are you?

I am Donnie, from "Donnie Darko." I'm pretty troubled, yes.
Take this quiz!

1/10

dagen efter tenta och först var det bara jag som skulle disskutera vår rapport och utvärdering med mig själv. sen kom en till men det hjälpte inte. min hals dör varje gång jag sväljer och det blev hm i stället. behålla?