27/10

det har gått en vecka nu. men det ligger fortfarande någonslags klump i magen. jag kan inte riktigt sätta fingret på det men det närmade sig när vi pratade om att du sårat mig. jag vet ändå inte om det helt gick fram. det är så konstigt för det var ändå något av en lättnad, om det var för att den här veckan var en av de tuffaste på terminen hittils eller om jag nu får slicka min sår ensam och vara lite själv i mitt huvud. känner mig så elak när jag inte orkar med. orkar med nycker och onormaliteter vill bara iggnorera och då blir det än värre. det är ju nästan bara lungt när det ligger nått allvarlig i luften. jag kan inte sluta tänka ska det vara så här?


jonny cash för högt tidigt på morgonen är lite guld liza jag saknar din soffa, lyxmackor, tét och att se film mitt på dan och till och med dina fisar under filten.

igår var guldkant med sushi ny mössa och du levande på bio. jag trodde inte Roy Anderson kunde göra mig så glad. tyvärr eller kanske inte så såg jag Gökboet sen i sängen ensam. mina galenpannorna i världen gör mig lite ledsen.

åh jag ska nog köpa lyxmacke-material sen. för vi har måsten som egentligen är vill. jag vill plugga java. woho. to do-lista nästa. pussokram till mig.