3/12

att det är december har gått mig förbi och inte förän jag skriver dagens datum vet jag om det på riktigt. vinmelankoli eller om det bara är sömnbrist. om det ringer idag tror jag inte att jag svarar. i min egen fågelholk och jag tittar ut allt mer sällan. tomt och tyst. stilla men vad betyder det för mig. och dig. säger allt för ofta jag är så trött för trött orkar inte. men ändå är det tyst och alldeles stilla. stiltje. tomgång på autopilot. saktar jag ner mer och mer tills dess att jag stannar, behöves det egentligen mer fart för att få stiltjen på fall. vi kanske tappade kurs när vi inte längre hade något som var fel och behövdes fixas till, för nu vet jag inte vart jag är på väg längre. jag var glad men stressad och ett sällskap. om det sen blev så som det blir vissa söndagar när det inte varit vi, och igen gapar tomheten stiltjen och tysnaden. trasigt hel. vi leker men jag vet inte vad vi är. världen krymper och jag vet inte var jag är. sjunker in och bort och tappar timmarna. saknar men jag vet inte vad eller vem. nu som vuxen är man sin egna bästis.