väntar förväntansfullt på regnet. jag vill sätta mig i fönstret när det kommer. om det kommer.. kanske måste jag vänta tills i morgon :/ eller så sätter jag mig där ändå.

lyssnar på yeasayer och stämningen stämmer så väl, så väl. jag blir lite bitter ibland. eller väldigt. hänger med så unga barn. sånna som inte blivit 25 än. som inte fattar det här än. men jag vill vara här. i gränslandet, mellan 25 och 30 det känns rätt lagom. jag är ju inte riktigt redo för allt det där som dom säger ska hända fram till the big 3 0.

känner mig playad och samtidigt oförutsättningslöst lugn. tycker det är jobbigt hur jag får reda på saker, hur jag känner igen ansikten. hur jag inte vet hur jag ska ta något, hur jag ska tyda orrspelet och hur jag saknar klarspråket.

känner mig trött och vill bara koppla bort. och jag gör det, lever vidare, inte som förr utan bara är som vanligt. ersätter inte utan gör det jag ska och vill.

är förväntansfull på besök och på regn. måste hitta ork och tid att städa först, innan besöket. och skaffa en madrass, men allt löser sig.

allt löser sig.