så ligger man där. gick hem för att man var trött och väl i säng så uteblir sömnen. nähä. tack tack. man gör en gif och är vaken till två.

morgonen efter och går och tränar med sällskap av en till jonna. jonna verkar vara sommarens namn. igår var vi tre. den ena spanade in brodern till hans roomie.
blir trött igen, kände peppen i nån timme då jag fick sitta i ett fönster och kollektivskämmas åt en modevisning. går hem och borstar tänderna.

sover välbehövt som en sten. men vaknar med den tunga pulsen av bakfylla trots att jag inte ens var full. vågar mig tillsist på att fråga om ett band jag upptäckte igår. lägger an den lättsamma tonen jag önskar att jag hade. döljer oron och det köttiga hjärtat. dom sätter ju ändå bara käppar i mitt hjul. efteråt blir jag så trött så jag bara vill lägga mig ner och grina. så jag lägger mig ner. armen över ögonen och musiken står på. så ligger jag där. formulerar och låter hjärnan bara sväva fritt. hur går det till med klamydiatest över post? vad gör kristoffer nu? borde jag skicka ett kort? hur vore det att ringa om jag skulle behöva? ska jag skriva ner det här? det är tyst och lugnt utanför. vill jag cykla till det här i regn eller solsken? borde grusvägen damma eller göra mina fötter leriga? tycker han om mig? jag tänker ju att jag är ohäftigast av dom alla. alla dina vänner. med sina konstprojekt och driftighet. här sitter jag mest med min köttighet och hårda yttre. men uppenbarligen gör han ju det. det är bara att acceptera. hur kan jag dala så fort? så läker jag mig själv och går upp. vill organisera mitt badrumsskåp och se en skräckfilm med chips och dipp.