nakenbad och nakensol. huden känns som sommar.
utställningen är över, betyget är satt.
men just nu känner jag mig inte det minsta glad. sådär när saker och ting tar slut. det blir så tomt. och jag känner mig ensam. litegranna önskar jag att det ändå var mulet och regnigt ute så det var okej att ladda massor med film, dra på popcornen och över filten.
men känner lite att jag måste fixa något, fixa hit någon. och så gjorde j mig besviken. igen. han ska dra till norge i sommar och jag undrade om han kunde lämpa över en väska med lite av min skit i till anis så jag kunde få det när jag kommer upp i veckan. men så igår. ska dom tydligen sticka den dagen. och jag frågar om han hinner fixa över mina saker. och han beter sig som att han har glömt, men försöker hetsfixa. jag vet inte om han lämnade över nått tillslut. antar att jag får veta det när jag får tag på aniz. och jag vet att det inte går att lita på hans tidsoptimism. men jag hade hoppats slippa den såhär postpar.
samtidigt som en annan relation gör mig besviken och ledsen. allt är så typiskt sommar, men jag vill ändå ha höst. gömma mig under ett täcke. och gå vidare.
men jag har mina fina. att sitta på ballen och dricka vin, med en uppbullning med oliver, gott och blandat, choklad, mögelost och chips. dela på bördorna och tugna hjärtan med kajsi. och i soffan till the hills, med lenns och prata om tomheten och äta pommes. kärlek.