back in black

jo mensåatte det var ju ett tag sen och att börja rapa upp allt som hände sen sist skulle ju ta en mindre roman. och det känner jag inte riktigt för.
det är lite för mycket hatta hit och dit, fast jag ändå känner mig som världens mest tråkiga och statiskt förutsägbara människa, det kanske blir så när man inte riktigt kan ta in allt.
i korthet: det var norge; jobb, hatade det men träffade en handfull underbara personer jag gärna hade jobbat mindre och hängt mer med. sen var det charter; grekland thassos och jag klev på en geting, eller getingen kom in i min sandal när jag gick och klämde sig själv mellan mina tår. tån är nu tillbaka i sin rätta storlek tillsist. det var sol, bad, moppeåkning och sjuka mängder mat. precis så som det ska vara. nu är det en sista (knapp) vecka i göteborg, den här jävla stan som jag inte riktigt kan komma överens med, eller känna mig tillfreds i, innan det blir en tredje stad på ett år och det Stora Äventyret. Berlin. jag kanske kommer igång med ett mer regelbundet bloggande då. tänkte köpa med min kuvert och brevpapper och börja skicka brev. skrivandet är ju då jag lämnar ut mig själv och låter den som läser lära känna mig.
den här sista knappa veckan, tänkte jag ägna åt att träffa dom få som jag vill träffa och som vill träffa mig, kanske ger jag mig ut på små resor för att träffa dom som inte finns längre, men det beror ganska mycket på styrkan för dagen och så vidare.

blir man en äkta bloggtjej när man ser en fin tröja som en bloggtjej har på sig och sen köper en likadan när man blir kär i den när man hittar den i affären? eller är det bara lite äckligt? tänker ändå känna mig snygg i den och i mitt nya hår.
lustigt att det känns som om jag blivit smalare=snyggare av att klippa bort det feta lurvet som var ovanpå mitt huvud. var lite nervös alldeles innan men när roger väl satte maskinen mot mitt huvud och alla lockar (för det hade det blivit) föll till golvet var det minst en 5 kgs klump som lyftes. eventuellt blir jag även modell i november och det vore otroligt roligt. om jag inte krampar ihop och blir ett obekvämt as framför en kamera.. eh.

adjö